Alla artiklar av Gabriela Lopez

Jag är frilanscurator med särskilt intresse för konstnärliga gestaltningar i offentliga miljöer, och arbetar som konstkonsult och konstskribent. Jag har en masterexamen i curating från Stockholms universitet och har sedan tidigare lång erfarenhet som projektledare och utställningsproducent.

Publicerad 5 oktober 2020Av Gabriela LopezI Recensioner

Tova Mozard på Cecilia Hillström Gallery

Som trollbunden av drömmarnas och fiktionens fabrik. Så skulle jag vilja beskriva konstnären Tova Mozards fascination för Los Angeles. Hennes oupphörliga behov av att gång på gång återvända till, vistas i och insupa det perifera, udda och mörka i änglarnas stad. Och i denna performativa akt ligger så att säga, en önskan att ansluta sig till de urbana historier och livsöden som konstnären kommer i kontakt med och utforskar. Så förefaller det i alla fall i hennes pågående utställning på Cecilia Hillström Gallery. Genom Mozards arbetsmetod av associationer och rollspel [...]Läs mer

Publicerad 3 september 2020Av Gabriela LopezI Recensioner

Julia Peirone på Belenius

Tonårsflickan har följt med Julia Peirone ända sedan starten av hennes konstnärskap. Hon är både ämnet och motivet genom vilket konstnären utforskar frågor om identitet och fotografi. Om bildens makt; vad bilden gör med betraktaren och det betraktade, med subjekt och objekt i en relation ansikte mot ansikte där positionerna förblir osäkra och även utbytbara. Peirones fotografi får en aldrig sinande aktualitet i de sociala mediernas tidevarv, där bildflödena forsar och där selfisar och självbild smälter alltmer ihop genom kamerafilter och några enkla klick. I fotosviten Diamonds dancing (2017), som [...]Läs mer

Publicerad 6 juni 2020Av Gabriela LopezI Recensioner

Konstig känsla känns bra på ArkDes

Jag besöker ArkDes i en period mellan pandemikrisens restriktioner om nödvändig stängning och de försiktiga lättnader som förhoppningsvis möjliggör återigen kulturupplevelser IRL. När jag kommer till museet är det alltså fortfarande stängt och tyst. Det är något kusligt men desto mer häftigt att som enda besökare få tillgång till en hel utställning. Det är i detta historiska sammanhang av Twilight-liknande dimensioner som Konstig känsla känns bra – den första utställningen om ASMR i internets tidevarv – känns bra tajmat. ASMR, som står för ”Automatic Sensory Meridian Response”, är att ett [...]Läs mer

Publicerad 31 mars 2020Av Gabriela LopezI Recensioner

Ann Veronica Janssens på Louisiana

Trots en sensuellt klingande titel börjar Hot Pink Turquoise i ett slags färglöst andante. En samling transparenta objekt – tomma vitriner, vätskefyllda burkar, konvexa linser och prismor – försvinner nästan ur synfältet från sin placering mot ett fönsterparti vid ingången till utställningen. Det är lätt att missa Prototype, 1991, Vitrine, 1989, Untitled (Prism), 2013, Fantaisie transparente, 2016, och den risken är nog inräknad. Men när man väl upptäcker objekten blir besökaren bjuden på en rad optiska upplevelser, lika elementära som barnsligt lustfyllda. Det mest intressanta med denna gest är att [...]Läs mer

Publicerad 17 oktober 2019Av Gabriela LopezI Gå och se!

Anna Camner på Galerie Forsblom

Anna Camners utställning med den Bowie-inspirerade titeln A plague I call a heartbeat, för övrigt hennes första på Galerie Forsblom, är som att kliva in i något fördolt, intimt, varmt och levande. Ett sorts inre rum. Det är förförande och skrämmande på samma gång. De karminfärgade väggarna bidrar övertydligt bra till att egga och försätta betraktaren i denna stämning. Likaså lyfter det röda inslaget effektfullt fram Camners målningar som veritabla ”objets du désir”. I Camners måleri hamnar konceptet om skönhet bokstavligt talat under klinisk undersökning; det öppnas, förstoras och blottas [...]Läs mer

Publicerad 30 september 2019Av Gabriela LopezI Gå och se!

Niki Lindroth von Bahr på Färgfabriken

Det var en gång en söt duvunge, en deprimerad mördarsnigel, en skvalleraktig mullvad, några berusade insekter och en kreatör som älskade dem alla. Så skulle man kunna börja berättelsen om Niki Lindroth von Bahr, vars filmer blir till fängslande och roande fabler. I den pågående utställningen Något att minnas på Färgfabriken visas fyra filmprojekt. Lindroth von Bahr formger minutiösa urbana miljöer i miniatyr – skulpturala dioramor befolkade av förmänskligade djur som konstnären blåser liv i med film och animation. På Färgfabriken har modellbyggena ställts på podier, slumpmässigt placerade utan relation [...]Läs mer

Publicerad 18 september 2019Av Gabriela LopezI Recensioner

Tino Sehgal på Accelerator

”Det här är ett verk av Tino Sehgal. Vill du ta del av det?” Moa uttalar dessa ord med en röst som låter mycket äldre än hennes späda flickkropp antyder, och det är något behagligt och tillförlitligt i hennes lillgamla gest – som att vara hemma. Så inleds en dialog om ”framsteg” i sann aristotelisk anda, samtidigt som konstverket långsamt tar form, växer med ett unikt och personligt innehåll, och fullbordas till en skräddarsydd upplevelse. Och allt detta sker medan jag går bredvid och överlämnas från ciceron till ciceron genom [...]Läs mer

Publicerad 7 juni 2019Av Gabriela LopezI Recensioner

Venedigbiennalen 2019 – Nationella paviljongerna

Att stanna upp och kritiskt ompröva de referensramar som styr vårt kategoriska tänkande. Att öppna för simultana alternativ att förstå sig på och leva i världen. Ralph Rugoffs curatoriella statement till Venedigbiennalens huvudutställning kan väl sammanfattas med dessa två meningar. Det kan knappast sägas vara visionärt, men likväl en bekräftelse på samtidskonstens arbetssätt och sociala funktioner. Ändå har Rugoffs incitament varit lika retoriskt verkningsfulla som det fejkade kinesiska ordspråk som huvudutställningen betitlats med. Jämfört med förra biennalen är det fler bland de nationella deltagarna som tagit till sig ledmotivet, May [...]Läs mer

Publicerad 2 april 2019Av Gabriela LopezI Recensioner

Torbjørn Rødland på Bonniers konsthall

En hop fiskben, hela eller fragment av ryggrader och huvuden med tomma ögonhålor ligger utspridda på en porös och kalkliknande terräng. Renskrapade, lövtunna och uttorkade efter fåglarnas framfart och vädrets påverkan. Förmultningsprocessen är så långtgående att en del fiskrester har hunnit förvandlas till puder, lika fint och grinigt som markens sandiga topografi. Ett neutralt och mjukt ljus sprider sig över hela scenen. Beskrivningen refererar till fotografiet Salty Earth som ingår i den norske fotokonstnären Torbjørn Rødlands pågående utställning Fifth Honeymoon på Bonniers konsthall. Rødlands konstnärskap rör sig i skärningspunkten mellan [...]Läs mer

Publicerad 26 februari 2019Av Gabriela LopezI Recensioner

Theresa Traore Dahlberg på Färgfabriken

Färgfabrikens stora utställningssal är nog en av de finaste industrilokaler som helgats åt konsten. Men upplevelsen börjar faktiskt redan i entrén till konsthallen. Med den nötta och breda stentrappan, de ojämna och vitputsade sidoväggarna, den rödbruna tegelavsatsen. De bygger upp besökarens förväntningar på själva utställningssalen – denna luftiga rumslighet i ljusgrått vars bärande järnbalkar delar rummet i tre distinkta skepp. Som i en basilika. Intrycket är lika överväldigande som skrämmande. Det är tydligt att årets Beckersstipendiat Theresa Traore Dahlberg också har berörts av utställningssalens omisskännliga effekt. I sin pågående soloutställning [...]Läs mer