Mikael Olofsson

”Jag sträcker ut tungan.” I videon Modersmålsmord tillagar Meira Ahmemulic tunga på sin moders vis. Den sträcks ut, flås, kryddas, kokas, skivas. Och hon kan sedan i sin tur servera sin son sin moders mål. Det flådda lammtungan som ser ack så mänsklig ut blir till en brutal metafor för ett dubbelt omöjligt språk, den inlärda svenskan och en serbokroatiska…

Om den gamla surrealismen har rört på sig under senare år har det ofta handlat om återupptäckten av förbisedda kvinnliga konstnärskap, som Dorothea Tanning eller Dora Maar. Att den belgiske målaren René Magritte (1898-1967) nu landat i Nordiska akvarellmuseet som sommarens stora satsning är därför överraskande, också för att vattenlösliga pigment och verk på papper inte är något han brukar…

I fotohistorien är den nu nittioårige Duane Michals mest känd för sina så kallade sekvensfotografier: enkla och naivt djupsinniga bildberättelser med handskrivna kommentarer direkt under bilden. Det var en typ av fotografiskt berättande som byggde på iscensättningar, något som knappast förekom under sextio- och tidigt sjuttiotal men blev desto vanligare bland en yngre generation fotografer/konstnärer under åttiotalet och framåt. Inspiratör…

När målaren Thea Ekström en dag 1962 upptäckte en spricka i sin ateljévägg gjorde hon sprickan till motiv i en av sina målningar – som hon sedan hängde framför sprickan. Så lyder berättelsen. Berättelsen och målningen har blivit utgångspunkten för curatorn Emily Fahléns utställning ”framför vid under” på Varbergs konsthall, tre prepositioner som antyder en avsaknad av materiellt fokus: en…

Titeln Med nya ögon ger ett eko av den stora fotoutställningen Det nya ögat som Hasselblad Center visade i somras. I ett brett upplägg i många kapitel presenterades fotografins växlande roller och tillämpningsområden under mellankrigstiden, alltså tjugo- och trettiotal: hobby, fritid, vetenskap (eller pseudovetenskap). Men inte minst gav Det nya ögat en föreställning om fotografin som den avgörande hävstången för…

Historien rör oroligt på sig. Också konsthistorien, och inte alltid framåt. Framåtskridandet, avantgardet, var ju annars modernismens honnörsord. Men ibland är det klokt att göra ett omtag, som på den stora utställningen Brännpunkt Europa: Nysakligheter 1919-1939 som visas på Göteborgs konstmuseum under sommaren. Den nya sakligheten, Die Neue Sachlichkeit, var en tysk konströrelse eller kanske snarare tendens som fick sitt…

Den grekiska mytologin återberättas gång på gång, sekel efter sekel, i ett register från barnsagor till filosofi, från spänningslitteratur till psykoanalys; myternas inverkan på västerländsk kultur är omätbart, tolkningsdjupet till synes bottenlöst. I den äldre västerländska konsthistorien är grekiska myter den vanligaste motivkällan näst de bibliska berättelserna, ofta i förmedling av den romerske poeten Ovidius ”Metamorfoser”, Ovidius som också var…

Innan blicken söker sig fram till skulpturerna och målningarna är det ljuset som överraskar. Intrycket av ett slags dis i lokalen, om nu ett dis kunde vara skarpt och genomträngande. Det här är ett konfessionslöst andaktsrum på ett rymdskepp tänker jag vanvördigt, som så många andra lätt skadad av medierade fiktioner. Men samarbetet mellan skulptören Eva Lange och målaren Per…

Man kan mycket väl analysera en målning som en brottsplats. Ungefär så sade en kännare i en BBC-serie som handlade om att skilja dyrbara mästerverk från skickliga förfalskningar. Men om det i det sammanhanget handlade om pigment och penseldrag och dukens ålder så gick filmaren Peter Greenaway betydligt längre när han i filmen Rembrandt´s J’Accuse – möjligen med en räv…

Ett grått suggestivt mummel. Orden är mitt första försök att verbalisera Anna Perssons teckningsinstallation Stationsområde på Göteborgs Konstförening. Men vad har egentligen verbaliserats med ordet ”mummel”? Något som blir tydligt om man lyssnar närmare, eller mumlet som något i vardande, ett språk som söker sin form? Bilderna visas som ett slags teckningsstilleben under glas på bord med vanliga vinklade arbetslampor…