Alla artiklar av Annika Marusarz

Frilansskribent som jobbar med idé och text i allt från längre artiklar till korta twitter-rader. Är medlem i Svenska Konstkritikersamfundet, AICA och har en bakgrund som konservator.

Publicerad 22 januari 2013Av Annika MarusarzI Konstkommentarer

Så ser konstsverige ut

Värmlands museums konstchef, Jörgen Svensson, konstaterar i samband med att han ställer ut Bo Trankell, en av våra bästa konstnärer, att det inte finns någon rättvisa i världen. Har man som konstnär flyttat från Stockholm och konstminglet där blir man bortglömd. Så ser konstsverige ut på något sätt… Annika Marusarz (text) [...]Läs mer

Publicerad 30 december 2012Av Annika MarusarzI Recensioner

“Var går gränsen?” på Gotlands Konstmuseum

När debatten om Ojnareskogens framtid rasade som mest beslutade den ideella föreningen Gotlands Fotografiska Forum att börja samla in foton via de sociala medierna. Tanken var att många blickar skulle ge en heltäckande bild av konflikten och genom det också lyckas ge bägge sidornas syn på vad som hänt. Det är en fin tanke för oavsett om man är för ett bevarande av skogen eller för brytning och arbetstillfällen så delar man som aktiv kämpe samma frustration inför den andra sidans oförståelse. Och det är också just den vanmakten som [...]Läs mer

Publicerad 2 november 2012Av Annika MarusarzI Recensioner

“The Girls Next Door” på Gotlands Konstmuseum

Utställningstiteln The Girls Next Door syftar på att de utställande konstnärerna Kai Kaljo, Marge Manko, Anna-Stina Treumund, Liina Siib och Mare Tralla bor i grannlandet Estland. Men jag har svårt att inte associera till Hugh Hefners dokusåpa med samma namn. Det finns också likheter då både utställningen och dokusåpan ger bilder från en kvinnlig värld men stundtals fortfarande utifrån en manlig blick. Tydligaste blir det i Liina Siibs film Averse Body där elva prostituerade kvinnor blir enskilt intervjuade och får svara på samma frågor (övre bilden). Samtliga frågor handlar om [...]Läs mer

Publicerad 16 oktober 2012Av Annika MarusarzI Konstkommentarer

Muhammed har fått bostad

Se där, nu fick Lars Vilks rondellhund Muhammed en egen bostad i samme konstnärs svartbygge Nimis. Uppdateringen till moské är både rolig och genialisk då den lyckas knyta ihop Lars Vilks två mest kända verk till ett nytt. En icke namngiven konstnärsgrupp står bakom uppdateringen och deras tilltag är en vacker kommentar till dagens debatt och gör Nimis till ett riktigt stort verk. Annika Marusarz (text) [...]Läs mer

Publicerad 7 september 2012Av Annika MarusarzI Konstkommentarer

Trist, det som var så bra

Det var kul när de falskpräglade mynten ”En horkarl till kung” dök upp, jag skrattade och gillade mystiken och spekulationerna runt tilltaget. Men nu när allt är avslöjat och alla vill få sin bit av upphovsmannens “glans” faller magin platt ner och dör. Som boende på Gotland orkar jag inte ens höja på ögonbrynet åt nyheten att Karl Fredrik Mattsson, mannen bakom den här konsthändelsen har sommarhus här. Men även om jag tycker att avslöjandet var en tråkig nyhet som också förtog det mesta är själva konsthändelsen ytterligare en i [...]Läs mer

Publicerad 23 juli 2012Av Annika MarusarzI Recensioner

“Utan Söm och Socka” i Hellvi Kännungs

I Hellvi Kännungs på Gotland driver Galleri Magnus Karlsson under sommartid ett projektrum i en fin gammal lada. Tanken är att man i det ska öppna upp för oväntade möten och sporra till nya samarbeten och idéer. I årets utställning har Jockum Nordström valt ut de deltagande konstnärerna som tillsammans med honom gör utställningen ”Utan Söm och Socka”.  De utvalda konstnärerna är Johanna Karlsson, Lisa Jeannin/Rolf Schuurmans och Dan Wolgers.  Till utställningen har de i en lekfull ”vi tager vad vi haver” anda jobbat fram verk i vardagliga material. Det [...]Läs mer

Publicerad 19 juni 2012Av Annika MarusarzI Recensioner

Mårten Medbo på Gotlands Konstmuseum

Jag brukar kalla dem för ”åhh djur”! De där djuren som är så där söta att man utbrister i ett långt åhh-ljud, och som gör att man sträcker ut armarna för att omfamna dem. Precis ett sådant djur är det första som möter mig i Mårten Medbos retrospektiva utställning, Han med aporna. Men den där omedelbara glädjen och viljan att närma sig resten av djurparken byts snabbt ut till ett misstänksamt betraktande. För antingen beter sig de där söta djuren inte fullt så gulligt eller så är de inte så [...]Läs mer

Publicerad 23 mars 2012Av Annika MarusarzI Konstkommentarer

Konsten att slicka uppåt och sparka nedåt

Varje år skickar Café Opera ut en inbjudan till sina stamgäster om att det är dags att hämta årets VIP-kort. För att öka den exklusiva känslan på inbjudan anlitade man i år Ernst Billgren för att slicka igen kuverten. ”Det finns en gräns för hur dyrt papper och kuvert kan bli. Att anlita Ernst Billgren för att slicka igen alla kuverten lyfte verkligen det hela en nivå”, säger Jonas Ghauri, nattklubbschef. Jag anar att nivå Ernst Billgrens saliv eller slickande ska ta inbjudan är den svåråtkomliga världen som sätter pris på [...]Läs mer

Publicerad 19 februari 2012Av Annika MarusarzI Recensioner

Andersson och Ostwald på Gotlands Konstmuseum

På Konstmuseet i Visby visas två nya utställningar, ”Delimitation” och “Så många liv”. De har inget gemensamt så det är bara att välja om man vill gå till höger eller vänster när man kommer in. Jag går till vänster och hamnar i “Så många liv”. Kerstin Ostwald visar i den ett personligt måleri från mitten av 1980-talet och akvareller från senare tid. Hennes bildvärld är både undersökande och berättande. Det är som om hon med penseln som verktyg vill forma en förståelse för de bilder hon framställer. Utgångspunkten är familjen [...]Läs mer

Publicerad 12 oktober 2011Av Annika MarusarzI Recensioner

Duchamp och Linde på Konstakademien

I höst gör Ulf Linde avtryck i konstvärlden med både utställningarna ”de ou par MARCEL DUCHAMP par ULF LINDE” på Konstakademien, ”Ur Ulf Lindes samling” på Thielska galleriet samt med hans nya essäbok ”Sammelsurium”. Det här fokuset gör att jag snarare betraktar Ulf Linde än Marcel Duchamp i utställningen på Konstakademin. Och varför inte, då mycket i utställningen är repliker gjorda av Ulf Linde och sedan signerade av Marcel Duchamp? Just det faktumet gör också att jag länge står och betraktar readymadeverket ”Fontän” från 1917. Ett verk som blev refuserat [...]Läs mer