När debatten om Ojnareskogens framtid rasade som mest beslutade den ideella föreningen Gotlands Fotografiska Forum att börja samla in foton via de sociala medierna. Tanken var att många blickar skulle ge en heltäckande bild av konflikten och genom det också lyckas ge bägge sidornas syn på vad som hänt. Det är en fin tanke för oavsett om man är för ett bevarande av skogen eller för brytning och arbetstillfällen så delar man som aktiv kämpe samma frustration inför den andra sidans oförståelse. Och det är också just den vanmakten som så många känner inför den här typen av konflikt som utställningen skildrar. Urvalet som gjorts utifrån de drygt 1000 inskickade bilderna speglar fint de många sidor som finns och sätter fokus på flera aspekter. Cirka 40 proffs- och amatörfotografer är representerade i utställningen.
Men Ojnarekonflikten är inte unik, liknande där bevarandet av naturens resurser ställs mot ekonomi och arbetstillfällen finns på många andra ställen i både Sverige och världen. Och precis som på Gotland är det lokalbefolkningen runt om i världen som är de som driver på och lyfter problematiken. Det faktumet gör att den här utställningen känns både aktuell och angelägen i ett stort perspektiv. De flesta som ser utställningen funderar nog också över frågan, Var går gränsen?
Att det är slitningar mellan var gränsen går syns tydligt i fotografierna då de oavsett åsikt förmedlar ett ”vi och dom”-perspektiv. Det är som om fotograferna inte är intresserade av sina meningsfränder. De iakttar och registrerar den andra sidan eller samhällets ordningsväktare som står som en tredje åsiktsfri part och gränsdragare i mitten.
Ibland är blicken ironisk som i Tommy Söderlunds bild på den lilla Polishandboken som en polis håller likt ett vapen i sin hand. För till vilken hjälp kan den vara när det hettar till i polisarbetet ute på fält och snabba ageranden krävs. Då är det ju hård verklighet som gäller där ingen stannar upp och väntar på att någon ska läsa reglerna. Men oavsett vilken nytta den gör vittnar bilden av boken om en osäkerhet på hur den här typen av konflikter bäst ska hanteras. Kanske det också är ett så svårt problem att en liten bok om lag och ordning inte räcker till. Och här känns Harry Martinson fråga Var börjar naturen? som ställdes i mitten av förra seklet fortfarande giltig. För någonstans mitt i den här konflikten finns naturen som en andlig fristad, ett enande stort rum där ingen kan ha rätt eller fel.
Det finnes skydd mot nästan allt som är
mot eld och skador genom storm och köld
ja, räkna upp vad slag som tänkas kan.
Men det finns inget skydd mot människan.
Harry Martinson, ur Aniara
Adress: S:t Hansgatan 21, Visby
Utställningen pågår under perioden 20/10 – 31/3 2013
Annika Marusarz (text), Tommy Söderlund och Joel Nilsson (foto)
1 comment
Hej!
Kanske ni kan få “Var går gränsen” utställd i Stockholm?
Galleri kontrast?
MVH
Karl