Konsten.net stöds av
Våra skribenter
Jag är Konstens grundare och ansvarige utgivare. Min bakgrund är brokig,…
Andreas Gedin är konstnär, curator och skribent. Bosatt i Stockholm.
Astrid Elander är litteraturvetare, skribent och redaktör för…
Björn Larsson är konstnär, författare, konstkritiker och redaktör för…
Camilla Granbacka är konstvetare, bosatt i Finland, med fokus på…
Carolina Söderholm är konstvetare, kulturjournalist och kritiker verksam…
Cathrine Hellberg är utbildad konstnär och har även en Bachelor i…
Emma Warg är född i Umeå och verksam i Stockholm. Hon skriver poesi och…
Sedan 1990-talet verksam som konstnär, oberoende curator och skribent,…
Jag är frilanscurator med särskilt intresse för konstnärliga…
Jenny Danielsson skriver om konst och gillar att prata. Det gör hon i…
Johanna Theander är konstskribent med examen i konstvetenskap och…
John Sundkvist är konstnär, essäist och översättare. I detta sammanhang…
Karin Frid, frilansande kulturjournalist och konstkritiker i Göteborg.…
Tidigare intendent och curator på Göteborgs konstmuseum, och har bland…
Jag är Konstens redaktör sedan hösten 2015. Förutom på Konsten.net…
Konstnär, konsthistoriker och skribent.
Maryam Fanni är grafisk formgivare och skribent med särskilt intresse…
Masha Taavoniku är konstvetare och skribent baserad i Stockholm,…
Mikael Olofsson är verksam i Göteborg som konstnär men har också skrivit…
Sara Arvidsson är en frilansande konstkritiker och skribent som är…
Sara Heuberger är skribent och curator med bakgrund i konst, filosofi…
Frilansande konst- och litteraturkritiker. Skriver bland annat för…
Thomas Olsson är sedan mitten av 1990-talet verksam som journalist och…
Windy Fur Rundgren är konstnär, frilansskribent och föreläsare. Verksam…
Facebook
Instagram
RSS

Recent posts

Meira Ahmemulic på Blå Stället

Läs mer
  • 528

Meira Ahmemulic på Blå Stället

”Jag sträcker ut tungan.” I videon Modersmålsmord tillagar Meira Ahmemulic tunga på sin moders vis. Den sträcks ut, flås, kryddas, kokas, skivas. Och hon kan sedan i sin tur servera sin son sin moders mål. Det flådda lammtungan som ser ack så mänsklig ut blir till en brutal metafor för ett dubbelt omöjligt språk, den inlärda svenskan och en serbokroatiska…
Dela
Läs mer
  • 326

Louise Bourgeois på Gropius Bau

När jag träder in i utställningens första sal blir jag snart överväldigad. Inte bara av de oerhört välfungerande installationerna med hopsydda nattlinnen och blusar. De svävar i rummet som spöken med en påtaglig närvaro, där de hänger i tjocka lårben istället för galgar. Utan också vid insikten av hur tongivande just detta konstnärskap, jämte namn som exempelvis Eva Hesse, har…
Dela
Läs mer
  • 411

documenta 15 och antisemitism: Dan Jönsson svarar

Andreas Gedins och Sinziana Ravinis kommentar innehåller ett sådant virrvarr av insinuanta anklagelser, halvsmälta teorier och referenser att jag inte riktigt vet var jag ska börja. Men låt mig göra ett försök att bena ut åtminstone några enligt min mening viktiga principiella frågeställningar. 1. Postkritik. Exakt vad G&R lägger in i det begreppet blir jag inte klar över eftersom de…
Dela
Läs mer
  • 711

Rock My Soul II hos Eva Livijn

Det finns flera skäl till att boka in ett besök hemma hos galleristen och konstälskaren Eva Livijn. Alberta Whittles poetiska videoverk ”A Black footprint is a beautiful thing”, snyggt installerat i ett rum inklätt med blått tyg är ett. Rachel Eulena Williams installationsartade och formmässigt säkert komponerade målningar är ytterligare ett. Precis som Owanto Bergers ljudinstallation ”One Thousand Voices” med…
Dela
Läs mer
  • 836

Kritikern som inte såg sig själv

Hur mycket antisemitism bör konstvärlden tåla? Mycket eller bara lite grann? Ingen lär vid det här laget ha missat årets stora konstskandal på documenta 15, där det indonesiska kollektivet Taring Padis målning People’s Justice (2002) innehöll grova antisemitiska karikatyrer. En figur med grishuvud hade en davidsstjärna på halsduken och inskriptionen Mossad på hjälmen. En annan, med huggtänder och blodröda ögon,…
Dela
Läs mer
  • 339

Människor, maskiner och andar

Varför alla dessa märkliga figurationer på gallerier och museer? Hur kommer det sig att det just nu ställs ut så många fantasivarelser med mänskliga drag? Gestalter till hälften människa, till hälften andeväsen, både individ och maskin och i olika blandformer däremellan. Jag tänker på Jonas Nobels olycksbådande nättroll, en enögd varelse med ett långhårigt skal i alarmerande gult, nyligen visad…
Dela
Läs mer
  • 139

Xaviera Simmons på Konsthall C

Internationellt konstutbyte är nuförtiden inte bara en angelägenhet för de stora institutionerna och vissa penningstarka gallerier. Under årens lopp har konstnärsdrivna utställningsrum och kommunala konsthallar spunnit sina egna nätverk med internationella kontakter, vilket gör att vi kan få ta del av utländska konstnärskap som vi annars inte skulle fått se. Det senaste resultatet av detta arbete är Konsthall C:s utställning…
Dela
Läs mer
  • 361

Lars Olof Loeld på Körbärsgården

I all enkelhet leker Lars Olof Loeld med elementen. Genom kontemplation och reduktion framkallar han – om och om igen – minnet av en solnedgång över havet. Inpräntat som en urbild på näthinnan sedan han upplevde den i början av 1950-talet. Snart avslutas Loelds utställning ”Sub Rosa”, som under sommaren visats på konsthallen Körsbärsgården, en unik plats för samtidskonst på…
Dela
Läs mer
  • 454

Noa Eshkol på Norrköpings konstmuseum

Outsäglig glädje, fyllde mig första gången jag mötte Noa Eshkols textila collage, hennes ”väggmattor”. Tilltalad som av ett okänt språk omöjligt att avvärja. Och med direktträff i en rent kroppslig känsla av rörelse. Outgrundligt och oemotsägligt. Träffsäker är också titeln ”Rules, Theory & Passion”, på Norrköpings konstmuseums storslagna retrospektiv om den israeliska dansaren, koreografen och konstnären Noa Eshkol (1924-2007). Ett…
Dela
Läs mer
  • 589

Love Lundell hos Wetterling

De börjar nästan kännas som gamla bekanta vid det här laget, Love Lundells vildsint sammanfogade men behärskat målade gestalter. De sitter ofta centralt placerade i ett bildrum som precis som de själva är uppbyggt av fragment från disparata sammanhang. Ibland ser de förstrött och liksom oengagerat ut från målningen, men oftare är blicken riktad åt ett annat håll och helt…
Dela