I rummen på Moderna Museet där utställningen med Georg Baselitz svit ”Hjältarna” visas är det liksom svårt att andas. Luften är fuktig, det är lite för varmt, men allra mest tryckande, påträngande och överväldigande är själva målningarna. ”Hjältarna” som Baselitz målade på mitten av 60-talet är av monumentala mått där män fyller varje duk. I postapokalyptiska landskap vandrar dessa män, målade med de typiska starka konturer, jordiga toner och den yviga kraftfullhet som vi kommit att associera med Baselitz.
Baselitz hjältar är trasiga män. Det är slagna, brutna och såriga. Genom trasiga kläder skymtar skador och sår. Deras öppna byxor visar kön som hänger ut. Flera av männen har fastnat med händerna i fällor. Baselitz visar i dessa serier av målningar en människorepresentation i kris. Som en motpol till efterkrigstidens glättiga popkonst eller känslokalla minimalism återgick den unge Baselitz till det figurativa, men i målningarnas dystopiska framtoning märks också ett problematiserande av just människokroppen. Med största sannolikhet en produkt av andra världskriget.
Den monumentala storleken på Baselitz ”Hjältarna” gör figurernas uppenbarelse desto mer ömklig och fylld av patos. Samtidigt är det svårt att inte bli överväldigad av de stora formaten, deras uteslutande manliga representation och alla otaliga kön i ögonhöjd med betraktaren. Motsatserna kring Baselitz illustreras i det som skrivits om utställningen. En del konstskribenter runt om i landet ser den som en smula unken, medan andra prisar att Baselitz äntligen får det utrymme han förtjänar.
Det är inte direkt någon slump att samma dag som Moderna Museets ”Hjältarna” hade vernissage, öppnade Hangmen Projects i Stockholm utställningen ”Women don’t paint very well”, som fått sin titeln efter ett citat av Baselitz. De skickade ut en inbjudan om att delta i utställningen till ett antal kvinnliga konstnärer med måleri som medium. De flesta nappade.
Efter att ha sett båda utställningarna måste jag tillstå att även om Georg Baselitz är historiskt intressant och hans måleri spännande i sin yviga expressionism, så känns utställningen faktiskt lite förtryckande. Det är definitivt inte det fräschaste Moderna Museet ställt ut.
Johanna Theander
Foto: Frank Oleski, Louisiana Museum of Modern Art. Moderna museet, Skeppsholmen. Utställningen pågår 12 november 2016 – 19 februari 2017
