Recensioner

Den amerikanska porträttfotografen Mike Disfarmer, som levde och verkade runt förra sekelskiftet, föddes Meier – mjölkbonde på tyska – men bytte namn till Disfarmer – ungefär o-bonde – som för att tydligt manifestera ett avståndstagande och brott mot sitt ursprung och familjenamn. Han var dessutom övertygad om, och påstod, att han som spädbarn förts till sitt föräldrahem med en tornado,…

Jag läser ibland texter bakifrån och jag tycker om att gå vilse. Petra Lindholms utställning tar upp två rum i galleriet och jag gjorde som jag gör ibland när jag läser, gick till det inre av de två rummen först och såg verken i omvänd ordning. Det nedsläckta rummet tas upp av ett enda verk, Bystanders, en film som sköljer…

Det börjar så lovande. En exposé av Leonard Cohens bästa ögonblick intar rummet. Från sextiotalets unga poet i solflimrande svartvita vyer till nittiotalets maffiga stråkar och de allra sista åren då den djupa rösten osannolikt nog blev än djupare. ”I want it darker”, sjöng han, och sedan var han borta 2016. På Kunstforeningen Gl Strand i Köpenhamn är jag inte…

Vivian Suter (Hatje Cantz) Form: Studio Manuel Raeder Det här kan nog vara årets vackraste konstbok. Enkelt upplagd och följsamt formgiven, samtidigt anspråkslös och attraktiv. Till övervägande delen består den av stora dokumentationsfoton på Vivan Suters mustiga målningar, men också på hennes hem och ateljé. Bildmaterialet i boken är faktiskt överväldigande och miljöerna flyter liksom ihop med de organiska färgformerna…

Det hörs barn som gnäller, så fort jag kliver in på Leontine Arvidssons utställning på konsthallen. Samtidigt ropar någon: Fääärdiiiig, Färdig!! Medan ett annat barn vill ha välling och, aj, oj, musik, skratt och kaos i någon slags trivsam ordning. Familjeliv med småbarn alltså. Innehållet speglas i nio videofilmer, gjorda mellan 2011-2018, som går unisont i installationen ”Ett eget rum”.…

Maurice Blanchot skrev så här om litteraturen: ”Literature begins at the moment when literature becomes a question.” När jag ser Sofia Hulténs utställning på Galerie Nordenhake dyker citatet upp, lätt förvanskat i mitt huvud: Konsten uppstår i det ögonblick då konsten blir en fråga. Två tänder från en grävmaskinsskopa är upphängda på väggen. De har förlorat sitt sammanhang, sin skopa…

”En mental labyrint”, kallar Meta Isæus-Berlin mixen av installationer, måleri och skulptur hon visar på Waldemarsudde. Och förser besökarna med en kraftfull kompass i utställningstiteln – Nattlogik. Ytterligare navigering erbjuder katalogen. Och i den nyutgivna boken Tidskapslar lotsas läsaren i bild och text genom alla konstnärens installationer. Isæus-Berlin skriver själv nära, okonstlat och poetiskt om tillblivelseprocesser. Perspektiv och förskjutning är…

Viljan att med sin konst berätta någonting är stark hos Karin Frostenson. Det kan vara om samhället, politiska skeenden, religiösa funderingar eller andra mer personliga och vardagliga händelser. Oavsett ämne finns den där, drivkraften att berätta eller kort sagt ge sin syn på tillståndet i världen. Det är i alla fall ett att de tydligaste dragen i hennes pågående retrospektiva…

Accelerator presenterar den franska konstnären Cyprien Gaillard med fyra verk. Det kanske låter snålt tilltaget för att ge en rättvisande bild av ett under senare år uppmärksammat konstnärskap. Men istället känns det som om just de här verken får den plats de behöver i en tät och fint sammanhållen utställning. Samtidigt innehåller de fyra verken det mesta som kommit att…

Väggarna fanns nämligen innan oss, säger bergspassagen, säger skogarnas tjocka buskar och träd, säger korallreven, säger den djupa grottan, säger kratern. Så skriver Max Ockborn i sitt manifest Något om hur vi kan lära känna väggarna bättre, där han går i dialog med Karin Boyes dikter Hemlös och Idea. Han införlivar utställningens ambition att förhålla sig till huset som rymmer konsthallens…