Konsten.net stöds av
Våra skribenter
Jag är Konstens grundare och ansvarige utgivare. Min bakgrund är brokig,…
Andreas Gedin är konstnär, curator och skribent. Bosatt i Stockholm.
Astrid Elander är litteraturvetare, skribent och redaktör för…
Björn Larsson är konstnär, författare, konstkritiker och redaktör för…
Camilla Granbacka är konstvetare, bosatt i Finland, med fokus på…
Carolina Söderholm är konstvetare, kulturjournalist och kritiker verksam…
Cathrine Hellberg är utbildad konstnär och har även en Bachelor i…
Emma Warg är född i Umeå och verksam i Stockholm. Hon skriver poesi och…
Sedan 1990-talet verksam som konstnär, oberoende curator och skribent,…
Jag är frilanscurator med särskilt intresse för konstnärliga…
Jenny Danielsson skriver om konst och gillar att prata. Det gör hon i…
Johanna Theander är konstskribent med examen i konstvetenskap och…
John Sundkvist är konstnär, essäist och översättare. I detta sammanhang…
Karin Frid, frilansande kulturjournalist och konstkritiker i Göteborg.…
Tidigare intendent och curator på Göteborgs konstmuseum, och har bland…
Jag är Konstens redaktör sedan hösten 2015. Förutom på Konsten.net…
Konstnär, konsthistoriker och skribent.
Maryam Fanni är grafisk formgivare och skribent med särskilt intresse…
Masha Taavoniku är konstvetare och skribent baserad i Stockholm,…
Mikael Olofsson är verksam i Göteborg som konstnär men har också skrivit…
Sara Arvidsson är en frilansande konstkritiker och skribent som är…
Sara Heuberger är skribent och curator med bakgrund i konst, filosofi…
Frilansande konst- och litteraturkritiker. Skriver bland annat för…
Thomas Olsson är sedan mitten av 1990-talet verksam som journalist och…
Windy Fur Rundgren är konstnär, frilansskribent och föreläsare. Verksam…
Facebook
Instagram
RSS

Artiklar per skribent

Anders Olofsson

379 posts
Jag är Konstens grundare och ansvarige utgivare. Min bakgrund är brokig, och omfattar allt från IT-konsulting till konstkritik. Har tidigare jobbat för bl.a. Konstperspektiv och Statens konstråd. Numera pensionerad och med andra ord frilans.
Läs mer
  • 16

”Monomaniska system” på Tegen 2

Makarna Dror Feilers och Gunilla Sköld Feilers projektrum/galleri Tegen 2 är en plats där du garanterat inte möter samma konst som på Stockholms övriga gallerier. Det kan handla antingen om dolda sidor av konflikten i Mellanöstern (som Volvos leverans av schaktmaskiner till de företag som i på uppdrag av den israeliska staten river palestinska bostäder i östra Jerusalem) till luggslitna…
Dela
Läs mer
  • 11

”Runaway Train” på Bonniers konsthall

”Runaway Train” är titeln på en låt från 1993 av den amerikanska rockgruppen Soul Asylum. När man gjorde en musikvideo till den kom fokus att sättas på försvunna barn, och efter att videon blivit en tittarsuccé på musikkanalen MTV fick den som följd att flera av de försvunna barnen faktiskt återförenades med sina familjer. När Bonniers konsthall väljer samma titel…
Dela
Läs mer
  • 23

Myten om den tärande konstnären

En av samtidsdebattens mest ihärdiga myter är den om de tärande konstnärerna. Det vill säga konstnärer som lever på bidrag in splendid isolation, oförmögna att tjäna pengar på sin konst men ovilliga att göra något åt saken. Och som därmed trivs gott med att vara en börda för samhället. Marianne Lindberg de Geer, nu aktuell med en hyllad retrospektiv på…
Dela
Läs mer
  • 7

Marjetica Potrc på Galerie Nordenhake

Vår tids politiker sägs sakna framför allt två viktiga egenskaper som ledare bör ha: handlingskraft och visioner. Man behöver bara gå till vår egen stundande valrörelse för att få misstanken bekräftad. Backspegelsperspektivet sitter som gjutet i de flesta partiorganisationer, och debatten kommer därför att handla om flytten av olika budgetposter fram och tillbaka, inte om vilken framtid vi önskar. I…
Dela
Läs mer
  • 7

Carnegie Art Award på Konstakademin

För två år sedan skåpade jag ut Carnegie Art Award å det gruvligaste för dess oförmåga (eller kanske är det en speciell förmåga) att konsekvent välja de säkra korten framför det överraskande eller provokativa. Just för tillfället kan man dock känna sig lite mätt på just konstprovokationer, och då kanske Carnegie Art Awards play-it-safe-attityd kan vara lite uppfriskande. När det…
Dela
Läs mer
  • 10

Marie Capaldi på SPG

Marie Capaldi fortsätter att skildra sina tvillingdöttrars vardag med måleriet som medium. Temat ”systrar i konsten” kunde kanske vara värt ett eget kapitel i konsthistorien, och det är givetvis svårt att frigöra sig från exempelvis Lena Cronqvists traumatiska bilder av barndomen när ämnet kommer på tal. Men hos Capaldi är det inte mörkret och det traumatiska som står i centrum.…
Dela
Läs mer
  • 61

Matthias van Arkel på Galerie Aronowitsch

Det var länge sedan något i konsten är vad det ser ut att vara. I gränsupplösningens, hybridernas och samplingarnas tidevarv är detta snarast regel än undantag. Kanske finns det fortfarande dem som saknar den gamla ordningen, där material och formspråk hölls i herrans tukt och förmaning. De flesta av oss är emellertid ganska glada över den nya frihet som de…
Dela
Läs mer
  • 9

Timothy Crisp på Galleri Niklas Belenius

Timtohy Crisps första separatutställning på ett kommersiellt galleri sedan han lämnade Kungl. Konsthögskolan 2006 formeras kring föreställningen om Världens Ände, ett tema som inte känns så långsökt i tider när allehanda undergångsprofeter har högkonjunktur.  Men det är ingen apokalyptisk undergång i rök och eld som Crisp skildrar. I stället har han tagit sig an den urgamla idén om att världen…
Dela
Läs mer
  • 36

Daniel Milton på Galleri Mårtenson-Persson

Att använda fotografiska förlagor till målningar är numera så mycket standard att själva tekniken i sig inte väcker någon uppmärksamhet. Men hur konstnären går tillväga och i vilket ärende är fortfarande något som varierar lika mycket som penselföringen hos de olika målarna. Daniel Milton tar avstamp i sitt jättelika fotoarkiv. Han låter överföra de digitala bilderna till duken maskinellt, och…
Dela
Läs mer
  • 7

Paul McDevitt på ALP/Peter Bergman

I slutet av 2008 gjorde Natalia Goldin Gallery en utställning med ett antal unga brittiska konstnärer under rubriken ”Whispers of Immortality”.  De deltagande konstnärerna tog allesamman sin utgångspunkt i hanteringen av ”barocken” i ett modernt sammanhang, vilket i klartext betydde ett överdåd av sinnlighet och flört med förfallet och undergången. Paul McDevitt hade inte skämt ut sig i sällskapet, tvärtom.…
Dela