Alla artiklar av Mikael Olofsson

Mikael Olofsson är verksam i Göteborg som konstnär men har också skrivit konstkritik i mer än tjugo år, främst för Göteborgs-Posten.

Publicerad 2 mars 2021Av Mikael OlofssonI Recensioner

Lala Raščić på Röda Sten

Den grekiska mytologin återberättas gång på gång, sekel efter sekel, i ett register från barnsagor till filosofi, från spänningslitteratur till psykoanalys; myternas inverkan på västerländsk kultur är omätbart, tolkningsdjupet till synes bottenlöst. I den äldre västerländska konsthistorien är grekiska myter den vanligaste motivkällan näst de bibliska berättelserna, ofta i förmedling av den romerske poeten Ovidius ”Metamorfoser”, Ovidius som också var en av Shakespeares största inspirationskällor. Hur det idag står till med den grekiska mytologin betraktad från en svensk horisont är svårt att säga, men böcker som Madeline Millers Kirke och [...]Läs mer

Publicerad 23 januari 2021Av Mikael OlofssonI Recensioner

Eva Lange och Per Kesselmar på Galleri Hammarén

Innan blicken söker sig fram till skulpturerna och målningarna är det ljuset som överraskar. Intrycket av ett slags dis i lokalen, om nu ett dis kunde vara skarpt och genomträngande. Det här är ett konfessionslöst andaktsrum på ett rymdskepp tänker jag vanvördigt, som så många andra lätt skadad av medierade fiktioner. Men samarbetet mellan skulptören Eva Lange och målaren Per Kesselmar är jordbundet nog. Inte bara genom titlarna på Langes skulpturer; Vallmon, Krattan, Foten, Tulpan. Stora vallmon heter den golvvilande skulpturen av gips i entrérummet, en väldig skål, en bägare [...]Läs mer

Publicerad 28 november 2020Av Mikael OlofssonI Recensioner

Matts Leiderstam på Galleri Hammarén

Man kan mycket väl analysera en målning som en brottsplats. Ungefär så sade en kännare i en BBC-serie som handlade om att skilja dyrbara mästerverk från skickliga förfalskningar. Men om det i det sammanhanget handlade om pigment och penseldrag och dukens ålder så gick filmaren Peter Greenaway betydligt längre när han i filmen Rembrandt´s J’Accuse – möjligen med en räv bakom örat – läste in ett helt blodigt kriminaldrama i Rembrandts Nattvakten och dessutom såg en homoerotisk attraktion mellan två av de huvudmisstänkta, Amsterdams blivande borgmästare Frans Banning Cocq och [...]Läs mer
Ett grått suggestivt mummel. Orden är mitt första försök att verbalisera Anna Perssons teckningsinstallation Stationsområde på Göteborgs Konstförening. Men vad har egentligen verbaliserats med ordet ”mummel”? Något som blir tydligt om man lyssnar närmare, eller mumlet som något i vardande, ett språk som söker sin form? Bilderna visas som ett slags teckningsstilleben under glas på bord med vanliga vinklade arbetslampor som belysning, lampor som blir till betraktande gestalter eller i något fall snarare värmekällor som ska befrämja kläckningen av… vad? Jag ser rök, moln, kaos, skulpturalt tryfferat med förgyllda blobbor. [...]Läs mer