Mystik och en sorts samverkan mellan alienerande närvaro och distans förenar de bägge konstnärerna Gudrun Westerlunds och Per Sångbergs motivvärld; människans förhållande till naturen, eller det naturliga, är en annan sammanfogande länk. I Per Sångbergs oljemålningar är naturen överordnad, de mänskliga dragen förmår inte bryta igenom; ansiktsformer som ytliga konturer utan innehåll. De många gånger detaljerat återgivna djuren, ofta fåglar, kröner eller har annan framstående ställning i förhållande till människan och dess produkter. I den omgivande naturen finns djupet och det oändliga svaret, de mänskliga gestalterna erbjuder inga blickar att möta i samförstånd eller att ställa till svars. En dystopisk mystik vilar över motivlandskapen och dess väsen. Dock finns ett undantag, en ansats till motpol, i verket “Peace of mind not easy to find” (bilden ovan) där den mänskliga gestalten med buddhistisk framtoning befinner sig i en dimension framför naturen; en kanske mytologisk falk intar en gråtonad sidoposition, framstår som attribut.
Bland Gudrun Westerlunds målningar i äggoljetempera finns en motsvarande figur gestaltad, denna befinner sig i en dimension ovan; ovan vattnet, framför himlens ljus – i en avskärmad position i en vattenförankrad husformation, i ett nirvana där knäna tangerar atmosfären utanför. Titeln är “Boplats” och boplatsen är förankrad i fiskens form i havet – ett attribut för vattnets mystik. Figuren i kontemplation, utstrålande inre frid och i symbios med vattnet är en ingång i Westerlunds konst, uttrycken är i olika nyanser vanligt förekommande i motiven. Till skillnad från Sångbergs ansikten, där avsaknaden av uttryck genom ’”själens spegel” är påtaglig, präglar ögonens uttryck, öppna eller slutna, och blickarnas art Westerlunds individer och deras förhållande till sig själva och de omgivande elementen.
Inåtvända blickar hos individer med stark personlighet i symbios med omgivande natur, som i “Vinterandedräkt” (bilden till höger) eller “Pimpla”, eller med vilsna fjärmade blickar och placerade ovanför eller vid sidan av konstruerade och onaturliga objekt – som i sviten “Kraftverk” där individerna även har intagit tydliga, men tyst fridfullt, avståndstagande positioner.
Det vilar en anda av (inre) mystik över utställningen, som om ruvade varje enskilt verk på hemligheter som vi inte till varje pris ska försöka avslöja utan nöja oss med att de finns där, bevarade. Möten i motsatser; det meditativt, fridfullt avskärmade – nära men fjärran, yttre och inre; symbios; distansen mellan den/det naturliga och den/det materiella. Människan är en komplicerad varelse. Att komma från den vackert solbelysta snökalla omgivningen runt Edsvik Konsthall in i de generösa utställningslokalerna och möta denna konst är att komma in i en annan dimension av vinterfärgskala, en stämning av närvaro, distans, mystik och poesi. Inte påstridig eller provocerande, snarare lämnar motiven livsfilosofiska spår.
Adress: Landsnoravägen 42, Sollentuna
Utställningen pågår under perioden 19/1 -10/2
Marit Jonsson (text och foto)
