Konsten
  • Recensioner
  • Frågeformuläret
  • Konstkommentarer
  • Tips
  • Om oss
  • Annonsera
  • Kontakta oss
  • Skribenter
  • Integritetspolicy
Konsten.net på Instagram
magnusbons
Bruce Nauman, Hamburger Bahnhof #brucenauman @hamburger_bahnhof #konstennet
Zuzanna Hertzberg, KW Institute for contempirary art/ Berlin biennale 12 @zuzannahertzberg @kwinstitutefcontemporaryart @berlinbiennale #konstennet
Myriam El Haïk, KW Institute for contempirary art / Berlin Biennale 12 @myriamelhaik @kwinstitutefcontemporaryart @berlinbiennale #konstennet
Konsten.net uppdaterad med Emma Wargs recension av Släpljus på Carl Eldhs Ateljémusuem.
Nancy Holt, Bildmuseet #nancyholt @holtsmithsonfoundation @bildmuseet #konstennet
Eva Kotátková, Bildmuseet @evakotatkova @bildmuseet #konstennet
Följ
Konsten.net stöds av
  • Om oss
  • Annonsera
  • Skribenter
  • Kontakt
  • Integritetspolicy
Facebook
Instagram
RSS
Konsten Konsten
Konsten
  • Recensioner
  • Tips
  • Konstkommentarer
  • Frågeformuläret

  • Recensioner

Cecilia Edefalk på Stene Projects

  • Anders Olofsson
  • 25 april 2015
  • 24 views

När boken “Comtemporary Swedish Photography” kom ut för några år sedan var det många som höjde på ögonbrynen inför bilden på omslaget. Där riktade nämligen Cecilia Edefalk en revolver mot oss från självporträttet hon gjorde 1993. Vad hade det blivit av den hyllade målaren, som både kritiker och samlare svärmade kring? Nu är det säkert många som ställer sig samma fråga igen när Edefalk visar nya fotografier på Stene Projects. Men vad vi i själva verket bevittnar är en konstnär som återvänt till sina rötter. Eller som egentligen aldrig lämnat sina rötter, för fotografiet har alltid varit ett viktigt medium för Edefalk. Både när hon skulpterar och målar är det fotografens blick hon betraktar världen med, där ljus och mörker spelar huvudrollerna.

Cecilia Edefalk utställning Stene ProjectsI Edefalks tidigare utställningar har hon på ett mycket välplanerat sätt placerat olika former av filter mellan oss och sig själv som konstnärssubjekt, antingen det handlar om materiella former eller färgens undanglidande yta. Men i den nya utställningen hos Stene Projects finns det inte längre någon säkerhetszon mellan konstnär och betraktare. Vad vi möter är ett helt avskalat och naket konstnärskap som tar sig an de stora existentiella frågorna om livet och döden utan att filtrera dem.

Bilderna som Edefalk visar är lika enkla i motivval som de är i det tekniska utförandet. Inga sofistikerade digitala trollkonster, inga tjusiga ramar och reflexfria glasytor. Bilderna har processens i ett gammaldags fotolabb och hängts upp med klämmor direkt på väggarna. De bågnar och vrider sig, ungefär som om de ville slippa ur utställningspresentationens grepp. De framstår som en alternativ hud, ömtålig och avklädd det skydd som glas och ram vanligtvis erbjuder.

Cecilia Edefalk utställning Stene ProjectsÄven själva motiven är reducerade till det absolut mest nödvändiga. Maskrosbollar på en sommaräng, precis när ljuset svinnet och släpar en lätt slöja genom landskapet. De är närmast övertydliga symboler för det ömtåliga och förgängliga, och hade i en annan konstnärs händer lätt kunnat förvandlas till romantiska klichéer. Men Edefalk fotograferar och presenterar dem med en så stor saklighet att de förvandlas till tecken, till bokstäver i ett alfabete med vars hjälp man kan skriva den eviga berättelsen och död och pånyttfödelse. Detsamma gäller ett oerhört laddat foto av en säng, där man i kuddarnas tyg kan urskilja avtrycket av en människas huvud. Man behöver inga pekpinnar för att associera till en dödsbädd, men bilden är också något annat, vilket dess titel “Itself” uttrycker. Livet och livets slut är vad de är, och detsamma gäller bilden. Vid en viss punkt upphör all förställning och vi kan blicka in i varandras ögon och se varandra sådana vi i verkligheten är.

Adress: Brunnsgatan 21 B, Stockholm
Utställningen pågår under perioden 14/4 – 16/5

Anders Olofsson (text), Stene Projects (foto)

Print Friendly, PDF & EmailUtskriftsvänlig version
Dela med Facebook 0
Tweeta med Twitter 0
Dela med e-post 0
Anders Olofsson

Jag är Konstens grundare. Min bakgrund är brokig, och omfattar allt från IT-konsulting till konstkritik. Jag överlämnade redaktörskapet till Magnus Bons i september 2015 och slutade skriva som kritiker. Numera hittar man mig på Statens Konstråd.





Prenumerera

Prenumerera på nya artiklar från Konsten.net!

Du kan också vara intresserad av...
Läs mer
  • Recensioner

 Släpljus på Carl Eldhs Ateljémuseum

  • Emma Warg
  • 25 juni 2022
Läs mer
  • Recensioner

Rapport från Kassel: det kan finnas spår av konst

  • Andreas Gedin
  • 21 juni 2022
Läs mer
  • Recensioner

René Magritte på Akvarellmuseet

  • Mikael Olofsson
  • 16 juni 2022

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

KONSTEN.NET
  • Recensioner
  • Tips
  • Konstkommentarer
  • Frågeformuläret
Nättidskrift om samtidskonst

Ange dina sökord och tryck på Enter.