Nya galleriet Belenius/Nordenhake startar verksamheten i vackra och ljusa rum på Jakobs Torg 3 med en utställning av konstnären Simon Mullan. Mullan är född 1981 i Tyskland och har konststudier, projekt och utställningar bakom sig i Stockholm, London och Vienna. I utställningen visar han textila verk samt en svart skulptur (Rules and Regulations) påminnande om ett kravallstaket eller avgränsande bom. De textila verken består av mindre bitar tyg i samlad färgskala sammanfogade till storskaliga bilder. I första anblicken ger de ett subtilt, sinnligt, måleriskt intryck. Efter närmare granskning tillkommer ett konceptuellt och råare uttryck. Verken för tankarna till modernistiskt måleri eller textila teaterridåer från 50-talet men de innehåller också motsägelsefulla influenser från samtidens olika internationella subkulturer. Referenslistan tenderar bli lång. Det är inte textilkonst i traditionell mening. I sina tidigare projekt har Simon Mullan använt sig av varierande tekniker, det kan vara video, foto, installation, collage och ofta tycks han också nätverka och ta in flera personer i arbetsprocessen.
Om Alice i Underlandet har en manlig motsvarighet kan det vara Simon Mullan. Han rör sig i ett motsägelsefullt underland med spridda subkulturer med ibland goda men ofta mindre goda intentioner. Tankarna på HBTQ-rörelsen är inte långt borta. Eller intryck från filmer som Blue Velvet, Fight Club och kanske framförallt American History X, där Edward Nortons komplexa rollfigur blir en antihjälte i ett männens underland. En djungel av underliggande motsättningar, våld och skumma ideologier, omöjligt svår att nysta upp eller tro att man ska kunna omfatta intellektuellt eller logiskt. Just när man avfärdat den som nazistisk, facistisk och/eller alltför våldfixerad framstår den plötsligt som en fötryckt arbetarklass uppror via subkulturen. Vilka reella val finns när de i slutändan blir baksidan av samma mynt?
Det verkar som att Simon Mullan trådar i dessa tilltrasslade garn. I utställningstexten berättas att tygerna i verken kommer från bomberjackor. Midjekorta jackor tillverkade för det amerikanska flygvapnet på 50-talet. Jackorna tillverkades av Alpha Industries. Alpha är namnet på utställningen samt ett av verken. Och ett uttryck för den överlägset fulländade mannen. En alfhahanne är ledaren i en hierarkiskt uppbyggd flock/grupp. Likt den militära hierarkin, där man kan tänka sig att piloterna som bar jackorna befann sig nånstans i den nedre regionen. Med tiden har bomberjackorna blivit kännetecken för olika subkulturer i samhällets nedre regioner. Gayrörelsen, graffitikonstnärer, nynazister, turkar, huliganer och olika gatugäng visar med färgen på jackorna vilken grupp man tillhör och vilka värderingar man har. Något som för dessa grupper är viktigt, kanske till och med viktigast av allt.
Det är en manlig värld Mullan visar upp. Hur subkulturell den än är. Och som kvinna upplever man historien provocerande full av män som endast berättar om män och endast lyssnar när män talar. Men Simon Mullans bilder är intressanta. Flera av de samtida subkulturer Mullan intresserar sig för är machokulturer men hans arbeten har sårbara och subtila kvalitéer som nyanserar när han summerar intrycken av dessa rörelser i sina verk.
Adress: Jakobs torg 3, Stockholm
Utställningen pågår under perioden 21/8 – 25/9
Maria Johansson (text), Belenius/Nordenhake (foto)
