2020

Smack! Klafs! Den blöta gipsen träffar kroppen med våldsam kraft. Igen och igen. Bleka smockor glider över bar hud och underkjol, täcker armar och hals. Sittande rakryggad på ett snurrande podium ändrar kvinnan inte en min. Snart smetas även hår och ansikte in av de svartklädda gestalter som rör sig i videons periferi. När också näsa och mun täppts till…

Svensk-norska Idun Baltzersen arbetar med flisiga plywoodskivor där träet snittas upp med stämjärn och stickel. De frenetiskt uppskurna spåren i det levande materialet färgas sedan in och trycks på mjuka textilier. Bilderna klipps därefter itu och sammanfogas på nytt. Likt en ompaketerad våldsakt. Omsorgsfullt hoptråcklad och lagad på nytt med blottad hand. Linjerna i teckningen får mig att tänka på…

Martine Flors utställning The Still på Obra i Malmö bär en försiktig rörelse mot besökaren, med sin begränsade färgskala och lågmälda lockelse. Det första jag möts av är två stora bilder ur serien Letters to Him Who Hides Wastelands Whitin. Verken består av handskriven text under ett halvtransparent papper. ”Automatic writing”, som kanske bäst översätts till flödesskrivning, kan vara en…

Konflikt och tilltro är grundbultarna i Anders Sunnas konstnärskap. Olösligt sammansvetsade. Men undertonen närd av återhållen vrede, bågnar lika starkt av hejdlös berättarglädje. Bildrummet är dramatiskt, färgsprakande och politiskt skarpt. Och bräddfyllt med plötsliga gläntor av stilla poesi. En brygd svår att värja sig emot. Konflikten bottnar i den mer än 40-åriga familjestriden om rätten att driva renskötsel. En kamp…

Man kan mycket väl analysera en målning som en brottsplats. Ungefär så sade en kännare i en BBC-serie som handlade om att skilja dyrbara mästerverk från skickliga förfalskningar. Men om det i det sammanhanget handlade om pigment och penseldrag och dukens ålder så gick filmaren Peter Greenaway betydligt längre när han i filmen Rembrandt´s J’Accuse – möjligen med en räv…

Dockorna bär svarta mantlar över bruna och grågröna klädedräkter. De är ungefär en meter höga, har stora händer och fötter men små huvuden. Karl Dunérs skulpturinstallation är placerad på ett lågt podium av gråmålade bräder. Alla dockorna sitter ned, merparten på knä. Deras små vackra huvuden är skulpterade och bemålade på ett sätt som i samspel med ljussättningen och kropparnas…

Ett grått suggestivt mummel. Orden är mitt första försök att verbalisera Anna Perssons teckningsinstallation Stationsområde på Göteborgs Konstförening. Men vad har egentligen verbaliserats med ordet ”mummel”? Något som blir tydligt om man lyssnar närmare, eller mumlet som något i vardande, ett språk som söker sin form? Bilderna visas som ett slags teckningsstilleben under glas på bord med vanliga vinklade arbetslampor…