Publicerad 23 juli 2012 Av I Recensioner Med 2350 Visningar

“Utan Söm och Socka” i Hellvi Kännungs

I Hellvi Kännungs på Gotland driver Galleri Magnus Karlsson under sommartid ett projektrum i en fin gammal lada. Tanken är att man i det ska öppna upp för oväntade möten och sporra till nya samarbeten och idéer. I årets utställning har Jockum Nordström valt ut de deltagande konstnärerna som tillsammans med honom gör utställningen ”Utan Söm och Socka”.  De utvalda konstnärerna är Johanna Karlsson, Lisa Jeannin/Rolf Schuurmans och Dan Wolgers.  Till utställningen har de i en lekfull ”vi tager vad vi haver” anda jobbat fram verk i vardagliga material. Det känns lite som ett försök att återge tankar eller bilder som flimrar förbi i vardagens trivialiteter.

Jockum Nordström visar både skulpturer och collage. Skulpturerna påminner om arkitektoniska modeller av förortens miljonbyggen. Men trots det monotona staplandet av liksidiga askar bildar byggena en oupptäckt värld fylld av hemliga vinklar, gångar och krypin. En spännande miljö där varje enskilt rum ger en vision om en plats där utrymme finns för eget skapande. Och kanske är det just det han vill visa, det fina och kreativa som finns i våra förorter bara vi vågar se bortom vardagen och det enformiga yttre. En tanke som förstärks när jag läser titeln på ett av hans collage som också är en hyllning till Barbro Hörberg, som genom sin vispoesi lyckades skildra vardagens rum och trivialiteter med en alldeles egen innerlighet och känsla.

Lisa Jeannin/Rolf Schuurman är också inne på att upptäcka det innersta i vardagen men deras gemensamma verk har ett mer drömmande och symboliskt uttryck. I videon ”The greate O” jonglerar en skuggfigur med tre snöbollar framför en översnöad pyramid i nordiskt skogslandskap. Det är ett drömskt sceneri som genom sina bildkrockar låter tankarna sväva iväg. Själva titeln associerar också till omega som ju är en alldeles speciell bokstav i det grekiska alfabetet vilket även öppnar upp för en rad symboliska tolkningar. I bilden ”Skuggan på soptippen” känner man igen den här skuggfiguren och det kanske är så att vårt alter ego har behov av att dra sig tillbaka och leva i vardagens utkanter.

Johanna Karlsson visar ett verk som består av tretton skulpturer och det pryder hela kortsidan i utställningsrummet. Att följa det är som att på håll iaktta och färdas genom naturens olika och skiftande landskap. Men de här sinnligt skapade landskapen som sveper förbi har något ödesmättat och härjat över sig. Det är som om de går på sparlåga och bara väntar på att få förutsättningar för att blomma upp och grönska. Ett starkt skådespel som berättar om naturens kraft och människans förhållande till den.

Dan Wolgers visar sex objekt som tillsammans utgör textraden ”Längtans blomma är som störst på håll”. En textrad som också är en sång i Hasse och Tages revy ”Spader, Madame!”. Det är också drivkraften som finns i just längtan som känns intressant i hans verk. För utan längtan vore ju människan mer lik en robot.  Men vad som hägrar för Wolgers förblir en gåta, för någon längre upptäcktsfärd ut i längtans marker kan jag inte urskilja. Det är snarare så att det känns som om han slagit sig till ro i en nöjd lite tillbakalutad tillvaro.

Adress: Hellvi Kännungs, Gotland
Utställningen pågår under perioden 7/7 – 29/7

Annika Marusarz (text), Zigge Holmgren (foto)

Frilansskribent som jobbar med idé och text i allt från längre artiklar till korta twitter-rader. Är medlem i Svenska Konstkritikersamfundet, AICA och har en bakgrund som konservator.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.