Publicerad 03 april 2011 Av I Recensioner Med 1454 Visningar

“Painterly Delight” på Ystads konstmuseum

ditteEnligt tågtabellen är restiden mellan Malmö och Köpenhamn 34 minuter. Att ta sig från Sveriges tredje största stad till Danmarks huvudstad går med andra ord snabbare än vad många resor inom Stockholm gör. Men konsten skiljer sig ändå mer över Öresund än mellan olika stadsdelar i till exempel Köpenhamn eller Stockholm. Det menar i alla fall konstnärerna Ditte Ejlerskov och EvaMarie Lindahl som har tagit initiativ till projektet ”Painterly Delight” som just nu visas på Ystads konstmuseum efter en längre utställningsperiod på KunstCentret Silkeborg Bad. Och tanken med utställningen är att visa vilka skillnader som finns nedärvda i svenskt respektive danskt samtidsmåleri. 

Det går dock sisådär. Viss förvirring råder uppenbarligen hos upphovsduon. Inledningsvis menar de att skillnaden mellan danskt och svenskt måleri är skrämmande stor. Och i ett historiskt perspektiv slår man fast: ”Den svenska måleritraditionen är bunden till det narrativa, figurativa och psykologiskt fängslande.” Sedan fortsätter man: ”Det danska måleriet bärs av formalism och kanske speciellt den abstrakta expressionismen. Inte enbart den mer allvarliga fåran som i modernismens Per Kirkeby utan även den humoristiska, lätta och livsbejakande expressionismen.” Så långt är allting bra. Men samtidigt säger man emot sig själv när man också talar om att samtidens internationalisering har suddat ut gränserna mellan nationerna: svenskar studerar i Danmark, danskar i Sverige, och så vidare. Och det är precis vad som har skett på utställningen, för urvalet återspeglar just inga större skillnader mellan danskt och svenskt måleri; dikotomin som beskrivs är med andra ord svår att se bland verken som visas. Empirin motsvarar inte teorin.        

helenaUtställningen är som tur är bättre än katalogens slarvigt skrivna introduktion. Till ändamålet har man samlat ihop verk från fjorton konstnärer, sju svenskar och sju danskar, som avslutade sin högskoleutbildning någon gång under perioden 1997-2009. Vissa är med andra ord mer etablerade än andra. Ditte Ejlerskov själv och hennes stora, stora målning ”Absence” (bilden överst) karaktäriserar gränsöverskridningarna mellan svensk och dansk konst. Hon är född i Danmark och har studerat på konsthögskolan i Malmö. Och hennes skildring av en fullsatt biosalong, föreläsningssal eller aula – exakt vad det rör sig om är svårt att säga – påminner till viss del om miljön i Peter Tillbergs ”Blir du lönsam, lille vän”. Ditte Ejlerskov överför dock ett visst mått av abstraktion till människornas ansiktsuttryck, vilket kanske kan förstås som ett tecken på samtidsmänniskans flyktighet. Hon söker det komplexa framför det enkla i tillvaron.

Livfullheten och rörelsen i Ditte Ejlerskovs verk saknas emellertid helt i Mette Helena Rasmussens ”Suit Situation” (bilden till höger), där en kostymklädd person sitter tillbakalutad i en fåtölj omringad av, ja, ingenting annat än luft: bakgrunden är vit, fåtöljen svävar fritt i luften. Mannen har inga subjektiva drag, ansiktet är intetsägande, utslätat, och kläderna säger ingenting om hans personlighet eller bakgrund. Det är lätt att luras av dess konventionella stil, men målningen är ändå stark: som betraktare grips man tag av dess enkla element, en människa, en stol.  De roligaste målningarna tillhör dock Johan Furåkers projekt ”The Rise and Fall of Fat Steve”. För några år sedan skrev de svenska kvällstidningarna om en svensk man som hade kraschat med sin Ferrari i Kalifornien. Mångmiljonsbilen klövs i två delar då den slungades in i en stolpe medan mannen överlevde. Kort därefter dömdes han dock till fängelse för rattfylleri. Det var spektakulärt, så klart. Men att historien skulle behandlas i ett konstnärligt sammanhang kunde nog ingen tro då. Det är i alla fall vad Johan Furåker har gjort i sin serie med motiv från en glittrande och glamorös amerikansk västkustmiljö. Och här visas några av dessa fotorealistiska verk som är så enkla att bli förtjust i. Barnsligt förtjust till och med.

Måleriet står förvisso i centrum, men man har ändå tänjt på gränserna: Sören Hüttels ”Disco Volante” är snarare en installation, Ida Kvetny arbetar med skulpturala former, Mattias Nordéus målar på träkonstruktioner och Viktor Rosdahls mörka miljöer framställs på plexiglas. Tillsammans med de mer traditionella inslagen visar det hur variationsrikt samtidsmåleriet är, i såväl Sverige som Danmark.  Och trots att man inte besvarar sin egen frågeställning – vilka skillnader finns det mellan svenskt och danskt samtidsmåleri? – så presenterar man ändå en fin utställning med många minnesvärda målningar. Ibland är det allt som behövs.

Adress: S:t Knuts torg, Ystad
Utställningen pågår under perioden 12/2 – 15/5

Mikael Andersson (text), respektive konstnär (foto)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.