Alla artiklar av Sebastian Johans

Frilansande konst- och litteraturkritiker. Gav 2014 ut boken Puss & dra åt helvete!, om åtta finländska konstnärskap.

Publicerad 2 juli 2018Av Sebastian JohansI Gå och se!

Torsten Renqvist på Bror Hjorths Hus

Det är möjligen en överdrift att avfärda Torstens Renqvists teckning och måleri som ointressant. Det han producerade under sina första decennier som konstnär är inte dåligt. Det är bara det att den skulptur som fick honom att överge bilden 1967 är så fasansfullt mycket bättre. Få, om ens någon, av 1900-talets stora svenska konstnärer kan matcha Renqvist när det handlar om att ladda grovt tillyxade träbitar med vibrerande känslor som kretsar kring den kluvna lyckan i att vara människa. Till och med på pappret banala motiv som fåglar får hos [...]Läs mer

Publicerad 9 maj 2018Av Sebastian JohansI Gå och se!

Nina Hemmingsson på Bror Hjorths Hus

Allt är åt helvete. Det egna jaget suger. Precis som allt som omger det. Någonstans där hittar man utgångspunkten till Nina Hemmingssons uppsluppet nattsvarta värld av ord och bild. Världen fördöms om och om igen. Ur alla tänkbara synvinklar. Men det som skiljer en god satiriker från en rättshaverist är att fördömelsen alltid har en botten i det egna (berättar-)jaget. Hybris är en viktig egenskap när man sysslar med konst, men hybris kräver också självhat. Det är i spelet mellan dessa poler som en utsaga blir intressant och gnäll blir [...]Läs mer

Publicerad 2 maj 2018Av Sebastian JohansI Recensioner

Susanne Johansson på Uppsala konstmuseum

Med skira streck och penseldrag av pastell, krita och oljefärg bygger Susanne Johansson en bildvärld som söker efter urformer eller definierade rum i det stora rummet som naturen utgör. Rotvältor, klippformationer, skär, dungar, vassruggar, tunga stenblock och krypin och gluggar. Människorna som befolkar bilderna är ofta nakna, utelämnade, eller sysselsatta med att klättra upp, bestiga och betvinga ett landskap som ju längre en betraktar det blir allt mer mystiskt och undanglidande. Gistna lador och skjul med spår av graffitimålares ensliga värv dyker också upp som lämningar efter de gestalter som [...]Läs mer

Publicerad 21 februari 2018Av Sebastian JohansI Gå och se!

Katarzyna Kozyra på Uppsala konstmuseum

Flexibilitet är ett ledord hos den polska stjärnkonstnären Katarzyna Kozyra, som i sitt arbete effektivt visar hur lite som egentligen krävs för ett normbrott. Den redan klassiska ”Men´s Bathhouse”, som prisades på Venedigbiennalen 1999, är så rafflande som en 5-kanalig videoinstallation kan vara. I videon infiltrerar Kozyra med hjälp av en löskuk och lite teatersmink ett av Budapests mest klassiska nakenbad för män, för att i en Wallraffande tradition undersöka en genussfär som hon normalt inte har tillträde till. Det händer påfallande lite i videon, som Kozyra själv filmar från [...]Läs mer

Publicerad 24 januari 2018Av Sebastian JohansI Gå och se!

Verkligheten på Köttinspektionen

Få litterära verk är så tillämpbara för att kommentera vår samtid som Mary Shelleys ”Frankenstein – den moderne Prometheus”. Allt ont som betingas av normens rädsla för anomalin, och den undergång vi förefaller gå till mötes efter att i vild hybris ha begått rov på naturen är två stora teman som täcker in merparten av det mänskliga kollektivets problem. Bägge är som hämtade från Shelleys text. Det är egentligen rätt anmärkningsvärt för en gotisk skräckberättelse som skrevs av en 19-åring för mer än 200 år sedan. Frankenstein är en arketyp [...]Läs mer

Publicerad 12 december 2017Av Sebastian JohansI Gå och se!

Anna-Lisa Thomsonstipendiater 2017

Formgivaren och konstnären Anna-Lisa Thomson (1905-1952) kände villkoren i sin bransch, och upplät sin kvarlåtenskap till en fond med uppdraget att uppmärksamma kvinnliga konstnärer på väg ut i yrket. Stipendiet kan inte sökas, utan juryn nosar upp sina mottagare på slut- och elevutställningar på landets fem konsthögskolor. Stipendiet består av 60 000 kronor och deltagande i en stipendiatutställning. De senaste åren har stipendiet hittat värdiga mottagare och dessutom renderat riktigt hyggliga utställningar, vilket inte är någon självklarhet då det handlar om en stipendiatutställning, som lätt blir mer redovisande än gestaltande. [...]Läs mer

Publicerad 1 december 2017Av Sebastian JohansI Gå och se!

Peter Köhler på Galleri Magnus Karlsson

Det är inte lätt att veta om man stigit in i dröm eller mardröm när man rör sig genom det rum i rummet som bildas av Peter Köhlers 36 teckningar långa svit ”Crepuscular Tales”, som på några trästörar är upphängda mitt i Galleri Magnus Karlssons stora sal. De förhållandevis små teckningarna är explosioner av information och visuell stimulans. Döskallar, clowner, djävulsfigurer, valar, mänskliga gestalter, scener, byggnader, landskap och rum är staplade på varandra i en behärskad röra. Narrativen bubblar iväg åt mängder av håll och landar möjligen i ett paradoxalt [...]Läs mer

Publicerad 27 oktober 2017Av Sebastian JohansI Gå och se!

Itsenäisyys på Uppsala konstmuseum

Sjöar och skog. Vad annars? När Uppsala konstmuseum uppmärksammar Finlands 100-jubileum som självständig nation (Itsenäisyys = självständighet) sker det genom en tät presentation av fem konstnärskap som alla på olika sätt kan sägas förhålla sig till de nationella klichéer som har varit en del av det unga landets identitetsbygge. Petri Hytönen, Kirsi Kaulanen, Kaarina Kaikkonen, Susanna Majuri och Pia Sirén är alla etablerade finska konstnärer som i varierande grad av bokstavlighet förhåller sig till skogsmullig nationalromantiserad natur och/eller nationell självbild. Pia Siréns rumsliga gestaltning ”Evergreen” (ovan) är en murrig upplevelse [...]Läs mer

Publicerad 23 oktober 2017Av Sebastian JohansI Gå och se!

Kristina Eriksson på Esteten

Antik- och inredningsbutiker lyckas sällan särskilt väl när de försöker vidga sin verksamhet åt konsthållet. Oftast för att konsten i sammanhanget älskas på samma sätt som de övriga inredningsprylarna och därmed reduceras till en, måhända vacker, artefakt bland andra. Men när Kristina Erikssons måleri och skulptur flyttar in i den lilla butikslokalen Esteten på Linnégatan på Östermalm fungerar det. Dels för att man har förstått att tömma lokalen tillräckligt mycket och de få saker som inte låtit sig flyttas är nötta nog för att klara Erikssons dova grundton. Dels för [...]Läs mer

Publicerad 28 september 2017Av Sebastian JohansI Recensioner

Lundahl & Seitl på Accelerator

När bioduken svartnar blir det gamla laboratoriet så mörkt att man inte ens anar sina egna händer när man håller upp dem framför ansiktet. En mild men opersonlig röst i de hörlurar jag bär uppmanar mig att bli ett med mörkret, att sväva uppåt och lyssna till de ljud som dröjer sig kvar från den kraftigt David Lynch-inspirerade skog vi precis rörde oss igenom på den nu nedsläckta skärmen. Plötsligt fattar någon mina händer och leder mig ut i det becksvarta rummet. Jag stapplar framåt. Både utlämnad och omhändertagen. Rösten [...]Läs mer