Alla artiklar av Mathias Jansson

Mathias Jansson konstkritiker med inriktning mot New Media Art, främst Game Art och net.art. Har tidigare skrivit för bl a för Konstperspektiv och Computer Sweden.

Publicerad 1 maj 2014Av Mathias JanssonI Närbild

Rotlöst i Riga

Ta vägen förbi Rigas marknad med sitt myller av människor och varor, passera genom saluhallarna, inrymda i ett par gamla zeppelinhangarer från andra världskriget, lämna doften av färsk frukt och fisk bakom dig och följ floden Daugava några hundra meter västerut så kommer du till Kim? Kim en förkortning av “kas ir māksla?”, lettiska för ”Vad är konst?” En passande fråga för en organisation som sysslar med samtidskonst. Fram till den 25 april visade man utställningen ”North by Northeast. The deconstruction of the pavilion” med de lettiska konstnärerna Kaspars Podnieks [...]Läs mer

Publicerad 1 maj 2014Av Mathias JanssonI Närbild

Biennalernas biennal

Biennaler, biennaler, överallt dessa biennaler. Varje stad som vill placera sig på samtidskonstens världskarta ska idag ha en egen biennal. Någon biennal blev det nu inte till Kulturhuvudstadsåret i Riga 2014 utan i stället gjorde man en utställning om biennaler, som pågick fram till den 27 april. En slags superbiennal där kuratorn Solvita Krese valt ut konstnärer som de senaste åren medverkat på biennaler i t ex Moskva, Paris eller Istanbul. Utställningen ”Re:visited” på Art Space i Riga känns därför väldigt biennalisk med alla dessa konstverk som rör sig tvärvetenskaplig [...]Läs mer

Publicerad 22 april 2014Av Mathias JanssonI Recensioner

Vija Celmins på Riga Bourse

Det skulle krävas ett kulturhuvudstadsår för att det äntligen skulle bli en utställning i Riga med den lettiskfödda konstnären Vija Celmins. Diskussionen om en utställning har pågått i nästan 20 år och medan man i Riga har diskuterar har Celmins internationella karriär vuxit sig allt starkare. Flertalet stora retrospektiva utställningar i USA och Europa och ett Carnegie Art Award 2008 står bland annat på meritlistan. Eftersom de flesta av Celmins tavlor hänger på stora museer eller finns hos privata samlare krävdes det en hel del arbete för att låna ihop [...]Läs mer

Publicerad 20 mars 2014Av Mathias JanssonI Recensioner

Jan Fabre på Royal Museums of Fine Arts

Det känns som om jag befinner mig i ett skräckkabinett. På båda mina sidor ser jag märkliga huvuden uppsatta på piedestaler. Det skulle kunna vara en galen vetenskapsman som försökt klona människor och djur för att få fram antikens mytologiska odjur eller rymdvarelser hämtade från SF-filmer.  Ansiktet på bysterna tillhör den belgiska författaren, teatermänniskan och konstnären Jan Fabre. Det är 38 självporträtt i vax och brons som fått horn, öron och betar av olika djur. Framför mig ser jag alltså ett galleri med fantasifulla och fasansfulla skapelser där naturen parat [...]Läs mer

Publicerad 14 mars 2014Av Mathias JanssonI Recensioner

Michaël Borremans på Bozar

På Bozar (Center for Fine Arts) i Bryssel pågår under våren ett spännande konstnärsmöte. Det är den belgiska målaren Michaël Borremans och den spanska barockmästaren Francisco de Zurbarán som ställs ut samtidigt. Det rör sig visserligen om två olika utställningar men det är svårt att inte jämföra dem. För trots ett spann på fyrahundra år kan man hitta intressanta likheter mellan de två målarna. Michaël Borremans fick sitt genombrott i slutet av 1990-talet och i utställningen med den ironiska titeln “As sweet as it gets” sammanfattas de senaste 20 åren [...]Läs mer
Den tyska konstnären Franz Erhard Walther är en mjuk minimalist. När konstnärer som Donald Judd, Sol Lewitt och Tony Smith väljer att arbete med material som stål, sten, betong och trä, så väljer Erhard Walther bomullstyg, filt och silke. På WIELS Contemporary Art Center i Bryssel pågår fram till maj ”The Body Decides” en stor retrospektiv utställning med Erhard Walther. Han föddes 1939 i Tyskland där han bland annat studerade under Joseph Beuys och kanske kan man ana Beuys inflytande när det gäller materialvalet. Beuys som i många av i [...]Läs mer

Publicerad 7 oktober 2012Av Mathias JanssonI Närbild

Astrup Fearnley museet öppnar

Tjuvholmen. Förr i tiden hängde man tjuvar och mördare här. Idag hänger man istället konst. När de gamla hamnkvarteren nere vid Oslofjorden skulle exploateras fick ett byggbolag köpa marken till ett bra pris av kommun om man som motpresentation byggde ett museum. Resultatet blev Astrup Fearnleys nya museum ritat av den berömda arkitekten Renzo Piano. Precis vid vattnet ligger det karaktäristisk välvda glastaket som knyter samman de tre byggnaderna. En för den permanenta samlingen, en för tillfälliga utställningar och slutligen en för administrationen. Det är inget nytt Guggenheim som Piano [...]Läs mer
En liten flicka som ramlar ner i ett kaninhål inspirerar fortfarande konstnärer efter 150 år. Ett av de senaste exemplen är Tim Burtons film ”Alice i Underlandet” från 2010 med Johnny Depp som den galne hattmakaren. Den filmen finns inte med i utställningen på Hamburger Kunsthalle däremot W.W. Youngs 55 minuter långa stumfilm från 1915 som är en av de tidigaste filmatiseringar av boken. Det är inte bara spelfilmen som använt sig av Lewis Carrolls berömda karaktär Alice utan vi hittar henne även inom videokonsten.  I videoverket “Why do things [...]Läs mer

Publicerad 14 augusti 2012Av Mathias JanssonI Recensioner

“Beaufort04” i Oostende

Tre spetsiga containers sticker upp ur sanden (övre bilden). Det är som om havsgudens Poseidons treudd spolats upp från Nordsjöns djup och blivit begravd längs den milslånga sandstranden vid Oostendes kust. På containerna står det ”Triton” med vita bokstäver. Enligt grekisk mytologi är det namnet på Poseidons son som var hälften människa, häften fisk och som styrde vågorna genom att blåsa i ett snäckskal. Kanske har den estniska konstnären Flo Kasearu sett Disneys version av ”Ariel” för där har Disney som vanligt varit kreativa med historien och låtit Trition bli [...]Läs mer

Publicerad 14 augusti 2012Av Mathias JanssonI Recensioner

TRACK i Gent

På väg till S.M.A.K.-museet för samtidskonst i Gent vandrar jag rakt in i en kyrkogård i Citadelparken. På gravstenarna läser jag ”Louvren”, ”Guggenheim” och ”Tate”. Den belgiska konstnären Leo Copers har rest ett hundratal gravstenar med namn på museum runt om i världen och därmed dödförklarat dem. Det är som om det futuristiska manifestet gått igen. 1909 skrev nämligen italienaren Filippo Tommaso Marinetti att futuristerna skulle befria Italien från de oräkneliga museerna som de liknade vid kyrkogårdar. Ryktet om museernas död visar sig nu vara något överdrivet. För på konstmuseet S.M.A.K. [...]Läs mer