<

Alla artiklar av Axel Andersson

Axel Andersson. Historiker, konstkritiker och skribent med särskilt intresse för förhållandet mellan samtida filosofi och konstnärlig praktik. Hemsida: www.axelandersson.se

Publicerad 16 december 2011Av Axel AnderssonI Recensioner

Daido Moriyama på Galleri Riis

Observerandet av det moderna urbana flödet vi associerar till gatan har länge dominerats av en motsägelsefull figur: flanören. Å ena sidan är flanören, som i Baudelaires beskrivning av konstnären Constantin Guys och som i gatufotografins frontalfigur Henri Cartier-Bresson, en karaktär som långsamt driver genom det urbana rummet för att vänta in något som han eller hon med svårhet kan definiera. Förhållandet till tiden kan sägas vara aristokratiskt; det måste få ta sin tid att låta sig uppgå i den moderna staden. Att flanera är inget som man gör på en [...]Läs mer

Publicerad 30 november 2011Av Axel AnderssonI Recensioner

Enghoff och Klich på KG52

Hur befolkar vi staden, och vad gör den med oss? Kent Klich och Tina Enghoff startar i två ändar, men kommenterar samma sociala problemtik. Båda deras serier har också visats i Köpenhamns gatumiljö på stora plakat och dukar. För att närma sig den metastabilitet som existerar mellan staden och dess innevånare har konstnärerna fokuserat på de existenser som representerar en brygga mellan stadens mänskliga ombonad och dess inhumana och alienerande fysikalitet: de hemlösa. Enghoff fotograferade varje dag under ett års tid scener och objekt som hon fann på den långa [...]Läs mer

Publicerad 15 november 2011Av Axel AnderssonI Recensioner

Lina Selander på Index

Lina Selanders filminstallation på Index tar ett komplext grepp om den samtida uppfattningen av natur och de visioner av teknik som präglat vår historia. Från en punkt i det omedelbara rör hon sig mot tidslinjer som får åskådaren att svindla. Verket är ett exempel på konsten som anamnesis, ett individuellt deltagande i en större kollektiv hågkomst. Selanders konst internaliserar nutid och dåtid, natur och teknik, och får dem att delta i konstruktiva dialoger. Samtidigt resor hon frågor om vad det egentligen innebär att ”minnas”. Den personligt förstådda tillbakablicken möts av [...]Läs mer

Publicerad 21 oktober 2011Av Axel AnderssonI Recensioner

Miguel Rio Branco på Kulturhuset

Svarta väggar i rum ljussatta av låga och intensivt gula nakna glödlampor som hänger i ansiktshöjd. Upplevelsen är direkt och fysisk. När vi stiger in i Miguel Rio Brancos installation ”Out of Nowhere” (från 1994) längst inne i Kulturhusets nya stora utställning med den brasilianske konstnären, är det som om vi får tillträde till hans konsts livmoder eller mörka hjärta. På väggarna hänger kollage av glättiga sporttidningsartiklar från 1920-talet och Rio Brancos fotografier av hemlandets boxare och prostituerade monterade på svart tyg. Under kollagen står sotiga speglar lutade mot väggarna. [...]Läs mer

Publicerad 25 september 2011Av Axel AnderssonI Gå och se!

Arcara och Santese på Kulturhuset

I ett av de upphittade fotografierna i Arcara och Santeses utställning på Kulturhuset kan ett slitet vardagsrum beskådas. Färgskalan känns igen från andra tolkare av privata amerikanska misärer som Jacob Holdt och Nan Goldin. På väggen hänger en billig inramad plansch av ett kitschigt historiskt ruinlandskap. Bilden i bilden blir en lågmäld men stark brygga mellan Detroit som en emblematisk symbol för USA:s nedgång och den högst mänskliga kostnaden involverad. Ett försök till gå emot samtidens ibland allt för skadeglada eller esteticerande dokumenterande av en stormakts dekadens. Fotografierna har konstnärerna [...]Läs mer

Publicerad 20 september 2011Av Axel AnderssonI Recensioner

”This man refused to open his eyes” på Fotografins Hus

Fotografins Hus forsätter sitt tema om bilden av människan med en fascinerade uppsättning identifikationsbilder från ett polisarkiv i New South Wales, Australien. Utställningen (curerad av Johan Hedbäck) tar sin titel, ”This man refused to open his eyes” från ett av fotografierna. Mannen som vägrade att öppna sina ögon för poliskameran hette Thomas Bede och han dömdes till böter för att ha påverkat ett vittne. Fotografiet togs i november 1928. Bede delar rum med ett otal mer eller mindre tragiska gangsteröden från Sydneys undre värld på främst 1920-talet. En del, likt [...]Läs mer