Efter flera framgångsrika utställningar har Yngve Rådberg tagit steget att lämna det lilla bredbildsformat han hittills konsekvent arbetat med. Nu är bilderna större, men i grunden är konceptet inte förändrat så särskilt mycket. Men de nya verken kräver en något annorlunda betraktarlogik. Rådbergs miniatyrmåleri ställer krav på betraktaren att hålla sig tätt intill bilderna, så tätt att varje enskild detalj (och de är viktiga) blir överväldigande. Den klassiska kompositionen bidrar till att göra situationerna som Rådberg skildrar laddade med associationer som man inte kan värja sig mot.
De nya, större målningarna uppmuntrar till ett mer fysiskt distanserat betraktande, men den laddade stämningen har bibehållits. Rådbergs mer spatiösa bildrum ritas upp med hjälp av ljus och skugga, och egentligen är det bara i en extremt komprimerad del av verken som de ögonblicksbilder han frusit utspelas. Som tidigare handlar det om människor som möts under påtvingade omständigheter, och de våldsamma konfrontationen lurar under ytan. Omgivningen är diffus, och för det mesta lokaliserad till urbana miljöer i samhällets periferi. Att det är ett slags tidsbilder vi möter behöver man inte tveka om: en brinnande blåvit polisbil talar sitt tydliga språk. Men även om fokus är riktat mot människorna (ofta genom ljuskäglorna från strålkastare eller gatlyktor) är det mot bilderna ytterområden blicken förr eller senare drar sig. Det är där, i halvmörkret, som våra värsta fasor börjar ta form. Yngve Rådberg fortsätter att hantera dessa visuella avgrunder med mästerskap.
Adress: Fredsgatan 12, Stockholm
Utställningen pågår under perioden 1/9 – 25/9
Anders Olofsson (text), Galleri Olsson (foto)
