Golvade gråvita papegojor – ligger på rygg utan att kunna skydda sig. De är stumma. Har de gett upp eller spelar de bara döda? Vanna Bowles verk genomsyras av en surrealistisk underton när hon tecknar och skulpterar fram sina motiv utifrån skruvade 30-talsfoton hon köpt på Internet. Men det är inte bara skrämmande – det är humoristiska skildringar som påminner om Lotta Hannerz sinne för det absurda. Så mycket växtlighet och ändå så torrt. Som en förlängning av tecknandets fina, melerade gråa toner kommer djur och grenverk ut ur några av bilderna. De skulpturala inslagen är gjorda i en papier-maché teknik som ger ett skört intryck och samtidigt påminner om teatrala masker och äldre tiders scenografisk rekvisita.
I verket Wild Tree är två damer avporträtterade när de står i sin trädgård med knäppta vårkappor. Av blickarna att döma verkar de vara på ett pillemariskt humör. Den vänstra kvinnans fantastiska tankeverksamhet har resulterat i att en trädkrona nu vuxit upp ur hennes huvud– om än utan löv. Istället fören Pallas Athena ur Zeus huvud kommer här ett gäng torra spretiga grenar ur den välordnade frisyren. Kanske är det i själva verket myten om Ask och Embla som gör sig påmind i många av Bowles naturnära skildringar. I djurens uttryck – främst representerad genom papegojor i olika sinnesstämningar – finns mänskliga drag och på motsvarande sätt finns det i Bowles människor, trots allt det grå, en riklig växtlighet som tycks komma inifrån.
I Down the Garden undrar jag vad paret egentligen ska göra med den stackars kaninen. Bakom grenarna, häckarna och buskagen tycks det pågå något slags fuffens. Vad ärdock höljt i ansiktenas utmanande flin eller frånvända blickar. Ett visst mänskligt övertag verkar vara ofrånkomligt i Bowles bildvärld, som i det initiala mötet med de utslagna papegojorna. Men detta övertag hotas från flera håll av både djurens nyckfullhet och naturens krafter och som alltid slutar det med att även vi blir till stoft. Somen påminnelse om vår förgänglighet stoltserar en askgrå rosenbuske med sylvassa taggar och vita rosor i det inre rummets mitt. Det är förföriskt vackert.
Adress: Tegnérgatan 4, Stockholm
Utställningen pågår under perioden 8/4 – 2/5
Jennie Fahlström (text), Angelika Knäpper Gallery (foto)
