Det är möjligen en överdrift att avfärda Torstens Renqvists teckning och måleri som ointressant. Det han producerade under sina första decennier som konstnär är inte dåligt. Det är bara det att den skulptur som fick honom att överge bilden 1967 är så fasansfullt mycket bättre.
Få, om ens någon, av 1900-talets stora svenska konstnärer kan matcha Renqvist när det handlar om att ladda grovt tillyxade träbitar med vibrerande känslor som kretsar kring den kluvna lyckan i att vara människa. Till och med på pappret banala motiv som fåglar får hos Renqvist lyft under vingarna, om ordvitsen ursäktas. Det är något med sättet han griper tag i materialet som är direkt trollbindande. Det behöver förresten inte vara trä för att anslaget ska finnas där. Den hjärtskärande cementskulpturen ”Lilla elefanten drömmer” på Greta Garbos torg i Stockholm är som bekant något av det bästa vi har av offentliga permanenta verk.
I utställningen ”Stora och små fragment” återkommer den lilla elefanten i ett par oemotståndliga versioner, tillsammans med en rad mindre skulpturer och några prov på konstnärens tvådimensionella bilder.
Bilderna är egentligen bara intressanta om de leder vidare till skulpturerna, som teckningen ”Liten katt”, som föregår en skulptur med samma titel.
Utställningens nav är den mer än två meter höga ”Hyndan” som svagt framåtlutad sitter i mitten av utställningsrummet, lika evig som redo för ett snabbt språng. Skulpturen står till vardags lite inklämt i en korridor på Akademiska sjukhuset i Uppsala, och även om man ska vara väldigt restriktiv med att pådyvla konsten några som helst nyttoaspekter kan jag nästan svära på att den under åren har gjort förbipasserande patienter åtminstone lite friskare.
Sebastian Johans
Foto: Ola Hjelm/Bror Hjorths Hus, Norbyvägen 26, Uppsala. Utställningen pågår 26 maj -26 augusti 2018
