HangmenProjects, galleriet som under 2016 gav oss utställningar som ”The Death of Ceramics” och ”Women don’t Paint Very Well”, startar året med att ställa ut två till synes ganska olika konstnärer, Haidar Mahdi och Lotta Antonsson. I galleriets källarlokaler låter man verken glida in i varandra, utan titlar eller texter. Det är en möjlighet för konstnärerna att gå i dialog med varandra och för verken att få sväva fritt. För den som är bekant med konstnärerna sedan tidigare ger utställningen tillfälle att se deras verk på nya sätt och med nya referensramar.
Lotta Antonsson är en av konstnärerna som på 90-talet satte tonen för feministiskt fotografi i Sverige (ovan & tv). Hon har outtröttligt utforskat den manliga blicken vilket vi också kan se i verken på hangmenProjects. Det är bilder av mer eller mindre avklädda kvinnor, svartvita och en aning urvattnade i färgen, som om de var en kopia av en kopia. Kvinnornas ögon är i många fall täckta av snäckskal. Det är tomma blickar som möter betraktaren. På kuber på golvet ligger bräckliga föremål som snäckskal eller en ametist. Stenen har historiskt använts för att skydda mot bland annat beroende och begär.
Haidar Mahdi (th) såg vi senast i galleriets utställning ”The Death of Ceramics”. Tidigare verk av Mahdi har burit med sig nyanser av både rokoko-estetik och klassiska porslinsfiguriner. Dessa svulstigt ekivoka verk har legat som grund för Haidar Mahdis utforskande av keramiken som medium. Han har låtit verken tala om att de är just keramik, och delvis en produkt av keramiska traditioner, samtidigt som han under deras färgstarka, förgyllda ytor byggt in ett subtilt mörker. Detta mörker har han förvaltat väl. I de senaste verken har han lämnat rokokon bakom sig till förmån för ett stramt monokromt utseende. Verken är tunga och svarta. Så tunga att de nästan verkar sjunka genom golvet. Det är en aggressiv estetik som osar av ilska och hat.
Utställningen ”The Magical Cirle” får liv genom de två konstnärerna som var för sig är intressanta, relevanta och viktiga, men som i mötet med varandra briljerar. Lotta Antonssons sköra och smått skrämmande verk möter Haidar Mahdis ursinne. Mahdis verk är tyngd och kraft, Antonsson kontrar med en mer subtil obehaglighet. Det är i sin helhet vackert och oemotståndligt.
Johanna Theander
Foto: hangmenProjects, Ringvägen 86. Utställningen pågår 13 januari – 18 februari 2017
Utskriftsvänlig version
