Peter Johansson är en välformulerad granskare av kollektiva minnen, tankar och föreställningar. Ofta laddar han med samtidskritik. Vare sig det handlat om nationalhelgon som Zorn eller Hasse & Tages älskade film Picassos äventyr.
Element som ekar av svensk nationalism och folklore återkommer. Som nu. Jag urskiljer folkloristiska byggelement på Krognoshusets väggar från tidigare projekt. Och nickar igenkännande då jag hör Kungssången strömma upp från källaren.
Utställningen är mycket fysisk. På kontoret är varje vinkel och vrå fylld av byggnadsdetaljer. Överstyckenas snickarglädje är fantastisk. Men de förmedlar just ingen lust till mig; det är folklighet som en gotisk skräckdröm.
Den associationen förstärks av järnoxidfärgen caput mortuum, ett syskon till den populära Falu rödfärg. Men jag associerar knappast till några romantiserade röda stugor. Namnet på färgen kommer ju från ett avhugget huvuds stelnade blod. Konstmålare vet att denna mörka nyans slukar allt ljus. Och här ser jag den som en kolorit, som släcker ner allt – huvudlöst.
I källaren står en rar liten stuga där videon med Kungssången spelas upp. Vad sker då arkitekturens uttrycksfulla stumhet blandas med körens välklang? Det är förstås gulligt, Johansson lyfter gärna fram det känslodrivna. Men han har genom åren visat hur detta används i nationalismens retorik. Drömmar om röda stugor kan verka oskyldiga, men längtan efter idyll och autenticitet riskerar att söva oss. Den så kallade äktheten blir till sist obehaglig.
Detta gestaltar Johansson utan att använda pekpinnar. Han frågar oss bara vad vi associerar till? Själv viskar han diskret i en titel: fascism.
Thomas Millroth
Krognoshuset, Mårtenstorget 3, Lund. Pågår 4 september – 11 oktober 2026
