Moderna Museet sitter sedan länge på en omfattande och unik samling fotografiska verk, flertalet aldrig visade för publiken. Sedan början av 2011 (säkert med inspiration av grannen Fotografiskas framgångar) har man dock tagit fan i båten, och ror nu honom mot land så att svetten lackar. Tre stora utställningar skall både göra kollektionen rättvisa och spegla fotografiets historia för en publik som tappat tråden till den fotografiska bildens ursprung. Tredje delen, “Skrivet i ljus”, lyfter fram fotokonstens pionjärer, från 1840-talet med Fox Talbot och Julia Margaret Camero till 1900-talets första hälft med Cartier Bresson och Christer Strömholm.
Man behöver inte vara fotoentusiast för att fastna i utställningsrummen. Dels är mängden bilder överväldigande – här är det snarare tal om salongshängning än minimalistiskt finlir – dels innehåller utställningen fotografer och fotografiska skolor som för de flesta är mer eller mindre okända. Därmed bidrar Moderna Museet till att återge publiken den fotohistoria som i grund och botten är lika nödvändig för att förstå det fotografiska mediet som för att begripa vår egen samtida medieverklighet.
Här finns August Sanders nysakliga dokumentation av tyska medborgare från 1910-talet och framåt, ett arbete som pågick till nazisterna lade locket på och inte “återupptäcktes” förrän på 1980-talet. Här finns också Roger Fentons sällsamma och ödsliga bilder från Krimkriget, liksom Julia Margaret Camerons (bilder) prerafaelitiskt inspirerade porträtt av 1860-talets engelsmän. Nästa mer än 100 år senare gör Tom Hunter en fotografisk vandring i prefafaeliteras spår med sin svit “Life and Death in Hackney”, där han i iscensatt form tolkar den borttynande brittiska industrialismens mänskliga relationer och landskap.
Men allra mest fascinerande är kanske den breda exponeringen av den s.k. piktorialismen som i slutet av 1800-talet bedrev ett vilt tekniskt experimenterande för att åstadkomma ett mer “konstnärligt” fotografi, påhejade av impressionister och symbolister. Piktorialisternas effektfulla, softade bildestetik fick sedermera sträcka vapen inför dokumentärfotografiets renhet, men har fått en paradoxal renässans via de olika mer eller mindre spektakulära effektprogram som numera levereras med såväl enklare digalkameror som mobiltelefoner.
Adress: Exercisplan, Skeppsholmen, Stockholm
Utställningen pågår fram till den 19/2 2012
Anders Olofsson (text), Moderna Museet (foto)
Utskriftsvänlig version
