Den danskfödde konstnären Sergej Jensen känner vi som en abstrakt konstnär som syr ihop sina bilder av textila delar. Enligt uppgift med tyg från sedelpåsar. Men på Statens Museum for Kunst i Köpenhamn visar Jensen nu fram en delvis ny sida av sitt konstnärskap. Runt väggarna i den kvadratiska salen hänger ett tjugotal målningar i varierande storlek. Och samtliga är föreställande.
Flera av målningarna, kanske till och med de flesta, avbildar scener där olika gestalter framträder. Ofta med en tydlig anspelning på religiösa motiv från konsthistorien, men där Jensen klippt och klistrat och möblerat om, så att hans målningar endast bär en vag igenkänning med de ursprungliga bilderna. Collagemetoden går att uppfatta som en naturlig fortsättning från hans textila målningar. I hans icke föreställande bilder ligger betoningen mer på materialet, målningarnas torftiga utseende skickar signaler till andra föregångare från 1900-talet, kanske framför allt till gruppen av konstnärer förknippade med Arte Povera och spanjoren Antonio Tàpies.
Men något avgörande har ändå inträffat här. När de figurativa gestalterna uppträder i bilderna startar genast sökandet efter en berättelse, en vilja att förstå hur bilddelarna hänger samman. Jensens referenser är vaga och diskreta antydningar samtidigt som de bildar nya berättelser. Färgerna är bleka och dimmiga, motiven på väg att sjunka in i duken, och målningarna ger en påtaglig känsla av att detta är använda bilder.
Vi ser änglar och fromma män samt någon sorts kungar, men också ryttare som fallit av sina hästar. Är detta berättelser om svunnen makt och förlorad virilitet? Kanske, men framför allt ägnar sig målningarna åt en inåtvänd försjunkenhet. Att det till en betydande del rör sig om måleriska grubblerier förstärks av den klassiska hängningen. Den har en tilltalande rytm som växlar mellan små och stora format.
Två mindre målningar hänger intill varandra och inleder genast ett samtal. Den ena föreställer ett demonstrationståg med vajande danska fanor, den andra återger Manets berömda målning ”Kejsar Maximilians avrättning” från 1867. Manets målning gestaltade en högst aktuell politisk händelse då den målades, men anspelar i sin tur vidare på en utmanande målning av Goya. Också den av en avrättning. Är det vad Jensen är ute efter här? Att synliggöra och utöka en kedja av bilder som beskriver ett slags måleriskt motstånd.
När jag går omkring bland Jensens citerande bilder dyker även målningar från den nyligen avslutade utställningen ”Svanesång” med Mamma Andersson och Tal R osökt upp på näthinnan. De rör sig, så att säga, i liknande måleriska miljöer. Särskilt Mamma Anderssons målningar har uppenbara gemensamma drag med Jensens, i tonläge och färgbehandling. Även i de motiviska förlagor som hon använder förekommer ofta medeltida Madonna-skulpturer, troligen valda för deras dystra och plågade uppsyns skull.
Här har vi tre konstnärer som är med och utformar det samtida måleriet, och som alla tre väljer att söka sig bakåt i bildhistorien för att diskutera vår nutid. Vad beror det på – är det en reaktion på den ”arkiviska impulsen” som sedan länge präglat samtidskonsten?
Hur bilder flyter fritt i tiden och hur utseenden kan frigöras från sin ursprungliga kontext görs än tydligare när jag rör mig vidare till SMKs utställning med skulptören Auguste Rodins teckningar och akvareller. Nästan uteslutande föreställer de kvinnliga modeller, ofta nakna och i utmanande poser. Men bortsett från Rodins ibland närmast pornografiska motiv finns här en friskhet och en frihet i den tecknade linjen. Ofta låter han tunna färgskikt förstärka de säkert fångade kropparna. Rodin arbetar med en radikal förenkling som känns dagsaktuell mer än sent 1800-tal. Utställningens minimalistiska utformning med matta grå väggindelningar förstärker teckningarnas samtida uppsyn.
Och på ett märkligt sätt löper Jensens och Rodins bilder parallellt genom sina upphovsmakares öppna blick och konstnärliga nyfikenhet.
Magnus Bons
Foto: SMK/Statens Museum for Kunst, Sølvgade 48-50, Köpenhamn. Utställningen med Sergej Jensen pågår 13 oktober – 30 december 2016. Utställningen “Ecstasies. Drawings by Auguste Rodin” pågår 22 september 2016 – 15 januari 2017
