Konsten
  • Recensioner
  • Frågeformuläret
  • Konstkommentarer
  • Tips
  • Om oss
  • Annonsera
  • Kontakta oss
  • Skribenter
  • Integritetspolicy
Konsten.net på Instagram
magnusbons
Bruce Nauman, Hamburger Bahnhof #brucenauman @hamburger_bahnhof #konstennet
Zuzanna Hertzberg, KW Institute for contempirary art/ Berlin biennale 12 @zuzannahertzberg @kwinstitutefcontemporaryart @berlinbiennale #konstennet
Myriam El Haïk, KW Institute for contempirary art / Berlin Biennale 12 @myriamelhaik @kwinstitutefcontemporaryart @berlinbiennale #konstennet
Konsten.net uppdaterad med Emma Wargs recension av Släpljus på Carl Eldhs Ateljémusuem.
Nancy Holt, Bildmuseet #nancyholt @holtsmithsonfoundation @bildmuseet #konstennet
Eva Kotátková, Bildmuseet @evakotatkova @bildmuseet #konstennet
Följ
Konsten.net stöds av
  • Om oss
  • Annonsera
  • Skribenter
  • Kontakt
  • Integritetspolicy
Facebook
Instagram
RSS
Konsten Konsten
Konsten
  • Recensioner
  • Tips
  • Konstkommentarer
  • Frågeformuläret

  • Konstens tips

Robert Henke på Färgfabriken

  • Anders Olofsson
  • 21 december 2010
  • 2 views

phpThumb_generated_thumbnailjpgKonst som använder sig av avancerad teknik har ofta betraktats med misstro av konsvärldens etablerade institutioner. Symptomatiskt är hur experimenterande projekt som Electrohype och Mejan Labs behandlats här i Sverige. Recensionerna av deras utställningar duggade inte direkt tätt när det begav sig, förmodligen till stor del beroende på att kritikerkåren saknar kunskap för att kunna ge verken en rättvis bedömning.

Men varför behöver man kunna elektronik och programmering för att kunna bedöma tekniskt avancerade konstverk? Frågan gör sig påmind när den tyske konstnären och kompositören Robert Henke visar sitt verk “Transition Machine” på Färgfabriken. Henke arbetar med en estetik som bygger på slumpfaktorer i samspel med maskinstyrda processer, där långsamheten har en central betydelse. Runt omkring i det mörka utställningsrummet hänger bildskärmar och kopplingsboxar, till synas fritt svävande. På skärmarna projiceras bilder av förfallna industrimiljöer eller landskap, samtidigt som lokalen fylls av em dov och meditativ elektronisk musik. Man ska vara ganska avtrubbad för att inte spontant erfara känslan av poetisk lyftkraft i sällskap med Henkes installation. “Maskinernas sång” sjöng proggbandet Knutna Nävar om en gång. Men här ljuder sången med en betydligt mer mångtydig och fascinerande klang än den som följer de enkla politiska lösningarnas partitur.

Adress: Lövholmsbrinken 1, Stockholm
Utställningen pågår under perioden 30/10 – 9/1 2011

Anders Olofsson (text), Färgfabriken (foto)

Print Friendly, PDF & EmailUtskriftsvänlig version
Dela med Facebook 0
Tweeta med Twitter 0
Dela med e-post 0
Anders Olofsson

Jag är Konstens grundare. Min bakgrund är brokig, och omfattar allt från IT-konsulting till konstkritik. Jag överlämnade redaktörskapet till Magnus Bons i september 2015 och slutade skriva som kritiker. Numera hittar man mig på Statens Konstråd.





Prenumerera

Prenumerera på nya artiklar från Konsten.net!

Du kan också vara intresserad av...
Läs mer
  • Konstens tips

Tilda Lovell hos Anna Bohman

  • Peter Cornell
  • 30 maj 2022
Läs mer
  • Konstens tips

Zimm Hall på Spökavfarten

  • Thomas Olsson
  • 20 maj 2022
Läs mer
  • Konstens tips

Karin Karinsson på Macken i Malmö

  • Johanna Theander
  • 13 maj 2022

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

KONSTEN.NET
  • Recensioner
  • Tips
  • Konstkommentarer
  • Frågeformuläret
Nättidskrift om samtidskonst

Ange dina sökord och tryck på Enter.