En av det abstrakta måleriets konceptuella hörnpelare har alltid varit ett leverera en tolkning av verkligheten som inte kan reproduceras genom exempelvis en kameralins. Det abstrakta formspråket har så att säga vaccinerat måleriet mot konkurrens från andra medier med anspråk på att säga sanningen om den värld vi betraktar. Detta har varit på gott och ont. Det abstrakta måleriet har kunnat odla sin egenart i fred, men samtidigt riskerat att marginalisera sig själv i en strikt internestetisk diskurs.
Per Mårtensson tar ett annorlunda grepp om denna problematik. Hans målningar i serien Damage Control är svartvita skapelser som till synes friktionsfritt ansluter sig till en klassisk, modernistisk tradition. Men det är något som inte stämmer. Kompositionen saknar den rätta symmetrin (här och var verkar snarast asymmetrin vara vägledande), och på sina ställen släpper eller spricker färgen. Förklaringen hittar man i målningarnas bakgrundshistoria: de är exakta avbildningar av de tejpremsor som sätts upp av vaktbolag som kommer till platsen där någon försökt krossa ett skyltfönster eller en glasdörr. Det är med andra ord inget fritt val som styrt strukturen, utan den krassa nödvändigheten av att hålla samman ett antal mer eller mindre lösa glasbitar. Mårtensson har återskapat dem med duk och färg, förskjutit proportionerna en aning och vips gör konstruktivismen comeback!
I en mindre serie målningar har han som förlaga haft ljusspelet i ytskikten på den slags visir som kända personer kan bära för att göra närgångna fotografer mindre intresserade. Resultatet har blivit ett eteriskt måleri à la symbolismen. I bägge dessa fall låter Per Mårtensson traditionen bryta igenom, men upprättar på samma gång sitt eget konstnärliga rum där sökandet efter sanningen inte nödvändigtvis måste vara en så dramatisk sak. Titta, så här kan man också se det, säger han till oss. Och vi lyssnar gärna.
Adress: Gävlegatan 10 B, Stockholm
Utställningen pågår under perioden 2/10 – 8/11
Anders Olofsson (text), Elastic Gallery (foto)
