Recensioner

Utställningens utgångspunkt är teckningen Skeppsbrottet av Bianca Maria Barmens mormors faster Anna Renstierna som dog i ”galopperande lungsot”. Barmen har tagit fasta på sjukdomens namn och hur det blir en bild av hur det river och sliter i faster Annas bröst. Det finns en motstridighet i sammansättningen av orden. Det vilda, lustfyllda och fria i galoppen och det svarta kvävandet…

När jag var barn hade ränder en alldeles självklar plats i kylskåpet. Blå ränder till mamma, bruna ränder till pappa, röda ränder till oss barn. Tom Hedqvist, vars ränder präglat de svenska frukostborden, började göra dem som assistent till rand-nestorn Inez Svensson. På Konstakademien ställer han ut ett helt rum med ränder, som en hommage till mentorn och kollegan. I…

I Walid Raads konst knyts flera av de teman som varit utmärkande för de senaste årens konst ihop på ett imponerande sätt. Från användandet av det dokumentära med funnet eller nyskapat arkivmaterial, till den aktivistiska drivkraften via grävandet i såväl den samtida konstvärldens kopplingar till ekonomiska och politiska intressen som omfattande omläsningar av den modernistiska konsthistorien. Allt detta ryms i…

Det här är en utställning som bottnar i berättande och som understryker hur viktigt det är för individen hur vi beskriver och talar om varandra i allmänhet. Och Betye Saars berättelser är betydelsefulla, både att berätta och att lyssna till. A Loss of Innocense är skrivet med snirkliga bokstäver på en liten trägalge. På galgen hänger en skir dopklänning och…

Utställningens titel ”Det fjärde hörnet” tolkar jag som den polyfoni som kan uppstå ur tre olika rytmer. För olikheterna i anslaget mellan Malin Hederus, Karin Lundgren-Tallinger och Cecilia Hultman är tydliga men ändå begripliga. Malin Hederus ger i det första rummet en flyktig ingång, om än med rymd för eftertanke, till vad som krävs av besökaren för att kunna närma…

Utställningen med finska fotografen Pentti Sammallahti på Fotografiska är en fantastisk och inte så lite surrealistisk upplevelse. Sammantaget är utställningen ett panorama över landskap regerat av fåglar och hundar utan att för den skull vända sig mot genren naturfotografi. Det är en omfattande presentation med inte mindre än 175 bilder som alla förefaller vara lika minutiöst tillkomna. Trots att verken…

Blankpolerade människokroppar spanar ut över galleriet, står på huvudet eller hoppar bock. Vissa är mindre, som barnkroppar och andra är lite större, kanske tonåringar eller vuxna. Ambivalensen i identiteten hos Maria Miesenbergers skulpturer är en av kärnorna i hennes konstnärskap. För det är bland annat i den ambivalensen som mening produceras. Hennes subjekt är inte förankrade i någon konkret tid…

Efter ett par års tystnad är det rörliga galleriet Nomad, som drivs av Pontus Westerberg och Gunéll Kulieva, tillbaka med grupputställningen ”The 4th Floor” på 3:e våningen. Den kaxiga titeln ger sken av att detta kan vara något utöver det vanliga – att ribban har höjts en grad. När jag besöker utställningen under vernissagedagen blir jag först lite bekymrad över…

Besökaren möter två trappstegar målade med akryl och kol på tyg, som liknar lakan, när man kliver in på Galerie Forsblom. En stege till besökaren och en till konstnären att klättra upp på? De är hastigt målade som på ett plötsligt utslag på en EMF-meter, ett instrument som avläser elektromagnetiska fält. Tänker mig att Jarl Ingvarsson har trappstegen i sin…

Kvällen innan jag ser Johanna Gustafsson Fürsts utställning på Accelerator är jag på Dramaten och ser Samuel Becketts ”I väntan på Godot”. Johan Ulvesson och Jonas Karlsson spelar Didi och Gogo. Det är en mycket lyckad föreställning där gravallvar, existentiell ångest och slapstick traskar hand i hand. Scenen är en kulle vid en landsväg med ett avlövat träd som ett…