Skogen som en förtätad plats, oberoende av vår mänskliga sfär. Naturen som gåtfull och gäckande, och en källa till möten bortom de vardagliga – det är tankar som tycks ligga till grund för Artipelags nya utställning Omvägar. Och varför inte? Speciellt om sommaren väcks vår romantiska syn på naturen till liv på nytt, förknippad med såväl molnfria drömmerier som mörkare underströmmar.
Omvägar äger rum utomhus i den omgivande skogen, på ängarna och i strandlinjen runt konsthallen. Längs med slingrande naturstigar finns ett drygt tjugotal verk av tolv välkända konstnärer. Och även om enstaka skulpturer redan tidigare varit utplacerade som ett slags markörer för reflektion kring själva byggnaden, är utställningen den första som fullt ut intar den vackra skärgårdsnaturen.
Och det är en lyckad kombination av trolska synvillor och konkreta former som möter betraktaren. Per Kirkebys mytiska bronsstod reser sig stadigt ur marken i barrskogen, som en gravsten (överst). Idun Baltzersen har i en glänta byggt en labyrintisk paviljong klädd med hennes karaktäristiskt bortvända unga kvinnor, medan Maria Miesenbergers akrobatiska gestalter balanserar ovanpå en hög metallställning på ängen. Med nya mål i sikte.
Klara Kristalova intar en hel sluttning ner mot vattnet med sina låga huvudformer placerade direkt i den torra grönskan. Likt svampar upptäcker man den ena efter den andra, likt ruvande naturväsen. Den sagolika verkligheten förstärks när Charlotte Gyllenhammars gigantiska påbyltade barnskulptur kommer på plats under juni.
På en brygga står Lars Nilssons naturtrogna gosse med blicken fäst mot fjärran, som en ärgad tidskapsel i kortbyxor, medan Eva Schlegels runda spegelskiva riktar sig mot skyn. En bit av himlen letar sig in bland mossan, och på Ulrika Sparres utspridda stenar finns inhuggna meddelanden om osynliga kraftlinjer och bubblande energifält.
Trots att verken innehållsligt drar åt en mängd olika håll har man ändå lyckats skapa en sammanhållen utställning. Mycket för att de utvalda konstnärerna arbetar med tydliga gestalter ofta i enfärgade material, som brons, lera eller bemålad keramik. Vänta gärna tills efteråt med att lyssna till audioguidens lite krystade tolkningar. Det här är ingen svår konst – tvärtom ligger mystiken i öppen dager.
Magnus Bons
Foto: Samuel Lind/Artipelag, Artipelagstigen 1, Värmdö. Utställningen pågår 7 juni – 4 november 2018
Utskriftsvänlig version
