Färgen glöder i grått och i rosa. En varm svärta löper som en underström genom målningarna. Ibland endast skönjbart bakom dimmiga vita slöjor, är det mörka ändå ständigt närvarande. Som målningarnas livsluft. Martin Ålund benämner sina målningar ”Chemistry” – och det är verkligen en sorts kemiska förvandlingar vi bevittnar. Färgens sensuella materialitet rör sig utsökt och eteriskt mellan abstraktion och avbildning, målningarna glider fram och tillbaka mellan bild och substans. Tidigare färglager synliggörs av tunnare skikt som läggs till ovanpå. Processen orsakar en relief av det som delvis täckts över där spontana former träder fram ur det som tidigare låg i glömska. I de mindre målningarna på pannå skapar detta ett hisnande perspektiviskt sug mellan förgrund och avgrund.
Ålund arbetar reflekterande och i total behärskning av sina medel. Sällan ses måleri som har tillkommit med en liknande omsorg. Hans suggestivt gestaltade måleri har en närmast grafisk suddighet, vilket skapar en samtidigt precis och undanglidande karaktär. Det är en säregen verklighet som skildras i målningarna, ett tillstånd som till sitt ursprung verkar såväl jordbundet som mentalt.
Ålunds bildvärld är ohämmat romantisk. Här finns gott om ekon av och blinkningar till andra konstnärer. Tänk bara på Marcus Larsons ödesmättade landskap, som går att se i en utställning på Sven-Harrys Konstmuseum, eller Strindbergs experimenterande med att fotografera himlen. Det resulterade i svärtade ytor med en liknande prägel av fysikalisk metamorfos som Ålunds.
Men Ålund rör sig ändå i en atmosfär efter det postmoderna (i brist på en bättre beteckning), och i flera målningar uppfattar jag samklanger med Ola Billgrens projekt ”Romantiska landskap” från början av 1980-talet. Kanske inte så mycket när det gäller utseendet – även om en grupp målningar på papper hamnar nära. Grängen framkallar ett fotografiskt uttryck i bilden som Billgren intresserade sig för. Det handlar mer om den återgivning som uppstår i själva måleriet, och som också gräver sig ner i vår kulturs bildlager. Jag uppfattar att konstnärerna delar en hängivenhet för själva hanteringen av färgen, inte som ett självändamål, utan som en absolut och djupt erfaren nödvändighet.
Adress: Smålandsgatan 7, Stockholm
Utställningen pågår under perioden 12/3 – 12/4
Magnus Bons (text), Helena Björk (foto)
