Per Wizen, “Horse Around #6 (Luna Park)”, 2016 (detalj), analogt collage. Courtesy of the artist and Cecilia Hillström Gallery
Beskriv din konst med tre ord: Mångbottnad, oroande, ambivalent.
Hur ser din arbetsprocess ut? En idé till en verkserie börjar ofta konkretiseras parallellt med att jag är i färd med arbetet av en annan serie bilder. Eftersom den konkreta arbetsprocessen är tidskrävande, hinner serien som är på idéplanet förändras många gånger och ta nya vändningar. När idéerna utkristalliserats till separata bilder brukar flera smälta samman till några färre mer komplexa bilder.
När den tidigare serien jag arbetat konkret med är klar, och jag väl kan ta tag i serien som vuxit fram parallellt på idéplanet, brukar väldigt många ytterligare förändringar inträda. Dessa är frammanade dels av att motståndet i själva arbetsmaterialet tvingar fram nya lösningar, dels genom att jag in i det längsta försöker hålla bilderna öppna för förändringar. Arbetet framskrider med flera bilder parallellt, så att möjlighet finns att få distans till var och en. Det blir då lättare att se hur de kan förändras .
Rent konkret bygger jag bilderna med sax, skalpell, lim och oftast väldigt många böcker som under tiden blir allt mer dissekerade. När bilderna väl är färdigställda görs en viss retusch inför att framställa dem i något större format. Oftast som fotografier, men i den senaste serien som fotogravyrer .
Vad inspireras du av? Jag har så länge jag kan minnas nästan tvångsmässigt konsumerat bilder av väldigt många olika slag. Med tiden har det blivit en rätt omfattande bildbank. Jag är intresserad av mellanmänskliga relationer, interaktioner, spel och deras mer eller mindre oskrivna regler och psykologiska processer. Det är ofta ett sådant skeende som sätter igång bildbankskarusellen, så att vissa bilder av olika karaktär och ursprung slungas ut. Dessa och de associationsprocesser som de sätter igång utgör ofta fröet till en ny verkserie.
Vilka bilder har du omkring dig där du jobbar? Under de senaste åren har jag inte haft några bilder på väggarna. Omkring mig ser jag främst böcker. Däremot är jag ju på arbetsbordet omgiven av ett myller av de bildfragment som för tillfället är mitt arbetsmaterial.
Vilken annan konstnär har varit viktig för dig? Ingen enskild konstnär, men de som först dyker upp är Robert Gober, Louise Bourgeois, Marcel Duchamp och Hans Bellmer.
Vilket konstverk önskar du att du gjort själv? Kan inte tänka så. Om jag får omformulera frågan till vilket konstverk jag står reservationslös inför, så är de första som parallellt dyker upp Marcel Duchamps ”Étant Donnés” och Stanley Kubricks film ”2001”.
Vad är konst till för? Ifrågasätta vedertagna föreställningar och överenskommelser. Vända inochut och uppochned på perspektiv.
Vad är konst inte till för? Den blir ju mindre intressant om den bara är ämnad för dekoration eller är alltför endimensionellt pedagogisk.
Vilken åtgärd skulle främja konsten? En öppnare inställning.
Per Wizén var senast aktuell med utställningen ”Subterranean” på Cecilia Hillström Gallery
