Nicklas Randau, Orkesterdiket (universum), 2019, olja på duk, 188×283 cm. Fotograf: Per-Erik Adamsson
Beskriv din konst med tre ord: Olja på duk.
Hur ser din arbetsprocess ut? Jag spenderar väldigt mycket tid i ateljén och tycker att något av det svåraste är att låta bli att måla, att inte överarbeta. Upprepade gånger har jag arbetat väldigt intensivt, nästan maniskt, med ett verk under några dagar, ibland veckor, för att till slut inse att det är kört. Att målningen blivit totalt överarbetad, död, och då, med ett slags nyvunnen klarhet, kunnat göra en ny version på bara några timmar. Ungefär som klarheten efter flera dagars feber, när man vaknar och är som ny igen. Förhållandet mellan intuition, reflektion och inspiration uppfattar jag som något elastiskt – arbetsprocessen kräver ibland att det ena eller andra töjs och laddas innan en energi kan frigöras. Pianisten Hans Pålsson har beskrivit hur hans händer fortsätter spela ett stycke trots att han just i stunden glömt bort fortsättningen och något liknande händer ibland i ateljén tror jag.
Betraktar du din konst framför allt som en dialog med dig själv eller med din omvärld? Initialt är det ett behov att arbeta med konst, jag började måla av terapeutiska skäl, det var något jag hittade av en slump när jag var tretton-fjorton och som hjälpte mig igenom en tidig livskris. Den delen av det, den läkande, finns i hög grad kvar, både i mitt eget arbete och när jag ser på annan konst. Kanske börjar det som en dialog med mig själv, en drömbild eller inre bild, men egentligen är de alltid väckta av någon annans bilder. Det finns alltid en referens framåt eller bakåt i tiden.
Var hittar du inspiration? Alla möjliga former av litteratur, poesi, filosofi, psykologi. De associativa bildströmmarna som väcks av ord. Torsten Andersson har beskrivit väldigt konkret och vackert hur vi alla har ett inre rum som vi fyller. Jag brukar känna mig som allra mest inspirerad precis när det är dags att somna på natten, vilket är lite synd. Kanske det kan förklaras med den totala frihet och kreativitet som drömmandet innebär.
Vilka bilder har du omkring dig där du jobbar? Inga. Det skulle vara för distraherande.
Vilken annan konstnär har varit viktig för dig? Thomas Henriksson är en konstnär som betyder mycket, både genom samtal och verk har hans starka tro på konsten varit avsmittande. Rachel Whitereads skulpturer, tomheten – som inte alls är tom – hos Cy Twombly och Joan Mitchell har varit mycket viktiga. I relation till detta, som nog handlar om densitet, har Roland Barthes och Maurice Merleau-Pontys texter varit fenomenala att läsa! Det finns förstås jättemånga som betyder mycket, och olika i olika perioder. När jag såg Luc Tuymans målningar på Moderna museet i Malmö för nästan tio år sedan tyckte jag att de var fruktansvärt tråkiga, men idag tror jag att jag hade älskat dem. Det händer ganska ofta att konstupplevelser överraskar. I efterhand.
Vad är konst till för? Visa oss platser vi inte kan se.
Vad är konst inte till för? Det vet jag inte, men jag tror inte att massvis av konst på en väldigt liten yta och tusentals personer är optimalt för själva konstupplevelsen.
Vilken åtgärd skulle främja konsten? Göra konstköp avdragsgillt för företag. Det hade kunnat hjälpa både gallerier och konstnärer ekonomiskt vilket i sin tur gjort att fler konstnärer kunde arbeta heltid med sin konst. Mer tid.
Nicklas Randau var senast aktuell med utställningen ”Durations” på Galerie Forsblom och medverkar i ”Polyfoni 5” på Galleri Thomas Wallner, tom 19 juli 2020
