Jonas Liveröds konstnärskap oscillerar mellan (minst) två poler. Å ena sidan har vi det storslaget utsvävande tilltalet, där det grandiosa formatet är minst lika viktigt som det konceptuella innehållet. Här finns det nästan inga gränser för hur stora utställningarna kan bli, och när jag ser mig omkring i vissa miljöer slås jag av tanken att kanske hela världen egentligen är ett enda stort Liverödverk. Å andra sidan har han också en betydlig mer återhållen och sparsmakad framtoning som utgår från teckningskonstens och det skriva ordets långsamma frammejslande av ett precist uttryck beläget alldeles intill tystnadens gräns.
Liveröds nya utställning – hans första separatutställning i Stockholm, om jag inte tar helt fel – gör ett försök att foga samman de två sidorna i en sammanhängande helhet. Men kanske är begreppen sammanhängande och helhet lite missvisande. Jonas Liveröd rör sig i en bildvärld där historiska förlagor och populärkulturella influenser stämmer möte med litterära fragment och flikar av en undergroundestetik med obestämbart ursprung. Det är inte meningen att allt ska hänga samman i en fullständigt logisk helhet. Syftet tycks snarare vara att utsätta betraktaren för en visuell korseld som överrumplar oss och smular sönder vårt eventuella motstånd.
I ena änden av inspirationsskalan hittar vi personer som Joseph Beuys, den kanske främste representanten för idén om livet som konstverk (en tanke som förmodligen inte är helt främmande för Liveröd själv). I den andra finns de visuella slagghögarna av kopior av kopior av konsthistoriska objekt och bilder som omgärdar vår kultur. Ofta handlar det om kopior som utförts i andra eller tredje hand, och där ursprunget har ganska lite med en objektiv verklighet att göra. Jonas Liveröd dyker entusiastiskt ned i denna ocean av mångtydighet, väl medveten om att relativiseringen av sanningen är ett av samtidens tydligaste tecken.
För den som följt Jonas Liveröds konstnärskap under en längre tid lägger kanske inte utställningen något nytt till handlingarna, men det gör inte så mycket. Både gamla proselyter och ny publik kan förenas i fascinationen inför en konstnär som gör den storstilade ambivalensen till ett suveränt konstnärligt arbetsmaterial. Och alla som uppskattar teckningskonst på hög nivå har en högtidsstund i Liveröds sällskap.
Adress: Bondegatan 70, Stockholm
Utställningen pågår unde perioden 9/5 – 5/6
Anders Olofsson (text och foto)
