Eline Mugaas är fotograf och videokonstnär men tycks likt målare ha en palett med olika “färger” till sitt förfogande när hon gör sina fotografier. Hennes palett består till exempel av ljus, skugga, form, slump, rörelse, färg eller olika aktiva ingrepp i bilden. Det är som att hon i fotografiet undersöker när en bild kommer till och vad det är som krävs för att en bild ska börja berätta. Fotografiet, precis som måleriet, behöver laddas med något som gör att den når fram till betraktaren, söker kommunikation utanför sin egen unika existens. Vare sig det handlar om färg och form eller mer specifika ämnen eller koncept. Den fotografiska tekniken har ofta sitt eget media mot sig eftersom det är en “snygg” teknik, samtidigt som ju en snygg bild lika gärna bli ett hinder för ett konstnärligt uttryck som en tillgång.
Eline Mugaas söker med kameran efter det ögonblick när en bild börjar berätta något för henne. Ibland ingriper hon aktivt i tillblivelsen och ibland tycks hon vänta in rätt ögonblick eller av en slump hitta bilden färdig någonstans. Med detta sätt att arbeta uppkommer dessutom en känsla av ständig rörelse och uppmärksamhet som om hennes bilder är en del av ett större sammanhang, har ett före och efter. En bild föreställer en köksvask i aluminium, en sådan vi alla går förbi varje morgon när vi ordnar frukosten eller mot kvällen när vi diskar undan. Den är med sin alldaglighet lätt att passera utan att se. Med hjälp av några utplacerade bananer och bananskal får hon bilden att börja berätta sin historia. En annan bild föreställer ett rött bord med en kopp kaffe. Också en vardaglig scen som vi alla känner till, men hur får man bordet att börja berätta något annat än det alldeles mest triviala i scenen, hur höjer den sig över det banala? Mugaas låter ett ljus från fönstret spegla sig i bordet. Siluetter av träd och grenar utan löv tycks få bordet att öppna sig, ge en stämning eller tonart att sjunka in i och en berättelse att få plats. I en tredje bild bygger hon en skulptur av en bänk och några stolar i ett klassrum, vilka hon kombinerar med att på olika sätt fästa lysrör på formationen. Samtidigt som formationen och ljussättningen i sig bär referenser till skulptur och en scenografisk stämning ges möblerna i sig själva en möjlighet att berätta om sitt sammanhang och miljö. Hennes sätt att ständigt kräva något av sina bilder gör dem öppna och tillgängliga för betraktaren.
Mer än många andra fotografer tycker jag att hennes bilder engagerar mig. Ett engagemang som gör att jag går därifrån med en något öppnare blick än jag kom. Eline Mugaas är en ung norsk fotograf som efter avslutad utbildning på Advancement of Science and Art i New York och Ramapo College, New Jersey lever och arbetar både i Oslo och New York.
Adress: Rödbotorget 2, Stockholm
Utställningen pågår under perioden 9/10 – 8/11
Maria Johansson (text), Galleri Riis (foto)
