Dunkers kulturhus, Helsingborg: Lenke Rothman (2/2-11/5)

Att tillägna sig Lenke Rothmans konst utan att ta hänsyn till hennes levnadsöde som överlevande efter förintelsen under andra världskriget låter sig inte så lätt göras. Sedd ur ett sådant perspektiv får tavlor med titlar som ”Hud” och ”Tvål” en annan innebörd än om man inte hade hennes personliga livsöde i åtanke. Men hennes konst kan mer än gärna ses utifrån andra kriterier där hennes konstnärskap inte placeras in i ett sådant fack. För Lenke Rothman verkar långt ifrån vara en person som låter sig bli ett offer för omständigheterna. De gånger man får tillfälle att möta henne som person i en film eller text talar hon hellre om öppenheten inför möjligheterna än tvärtom. Mitt i vad som förenklat uttryckt kan tolkas som bearbetningar av allvarliga traumatiska upplevelser finns lekfullheten och en frigörande humor. Själv blir jag road av en film där konstnären intervjuas av Andy Warhol. Viktiga frågor som var hon har shoppat under sitt besök i New York och om hon har tittat på amerikansk TV avhandlas, medan mer existentiella aspekter inte faller i lika god jord hos intervjuaren. ”Gåvor” bjuder på konst från 1948 till 2007. Det är ett gediget, spännande och varierat smörgåsbord av ett omfattande livsverk som dukats upp. Menyn av tekniker och medier kan göras lång. Det är en salig blandning av ready-mades, traditionell grafik, collage av tygbitar och läskpapper, skulpturer av allehanda föremål, måleri med inslag av sömnad med mera. Korsstygn är ett genomgående tema. Men att det inte rör sig om sedvanligt broderi blir man snart varse. Stygnen sätts många gånger i relation till kroppen. Nålen tycks kunna sy ihop de mest oväntade öppningar. (Adress: Kungsgatan 11)

Utskriftsvänlig version