Mikael Olofsson

En blänkande rad av lackerade oljeborrhuvuden i olika färger monterade på väggen – läckra skulpturer, som fetisher, som aliens, som skrämmande masker, samtidigt med en kuslig högteknologisk utstrålning. Ett slags bisarra smycken som kombinerar skönhet med en känsla av demonisk högeffektivitet. Eller kanske är de faktiska borrhuvudena bara en utgångspunkt. Skulpturserien ”Spectrum” koncentrerar i alla fall mycket av Monira Al…

Utställningen heter ”Apokalyps” men undertiteln blir lite komisk, ”Från yttersta domen till klimathot”. Som om det efter yttersta domen fanns tid nog för nya eländen, men naturligtvis är det utställningens eget historiska omfång som avses. Och invändningarna formuleras nog säkrast före besöket. Begreppet Apokalyps har blivit något av en tröttsam kliché och erbjuder här en säck stor nog att stoppa…

”Har man en gång varit i den där femtondels sekunden vill man hela tiden dit igen.” Anders Petersens ord hör till det vackraste som någonsin har formulerats om fotografi. Ögonblicket som rum, ett rum som är kamerans rum, rummet för ett möte. Tidsangivelsen är förstås relativ, exponeringstiden är vanligtvis kortare än så. Men i bilden spricker i lyckliga fall något…

Rötter. Utställningstiteln är inte originell men relevant. Jag känner knappast till någon annan konstnär än Andreas Eriksson som så öppet och gärna redovisar sitt beroende av hembygdens natur: Lidköping och Kinnekulle, med omnejd. Som bekant leder det inte till något landskapsmåleri av traditionellt snitt. Snarare rör det sig om närläsningar på mark- eller rentav mikronivå i syntes med något man…

”Only for the Wicked” på Borås konstmuseum är tänkt som en utställning under jorden, installerad i grottor och gruvgångar och bergrum. I leken kan besökaren ömsom vara i dödsriket eller på skattjakt – kanske på skattjakt i det undermedvetna, och då konfronteras med de mest färgsprakande mardrömmar. Det är inte överdrivet illusoriskt. Väggarna i de dunkla rummen är draperade med…

I mitten av rummet en stor silvrig svävande zeppelinare som speglar sig i ett lika silvrigt golvsegment – och i ett hörn ett intrikat vakttorn sammanfogat av utstansade delar i gjutet stål och försett med signallampor och en förbirullande LED-text. Bara centimetrar skiljer tornkrönet från innertaket. Så uppstår en häftig polaritet i det relativt begränsade utrymme på Göteborgs konstmuseum där…

”Jag sträcker ut tungan.” I videon Modersmålsmord tillagar Meira Ahmemulic tunga på sin moders vis. Den sträcks ut, flås, kryddas, kokas, skivas. Och hon kan sedan i sin tur servera sin son sin moders mål. Det flådda lammtungan som ser ack så mänsklig ut blir till en brutal metafor för ett dubbelt omöjligt språk, den inlärda svenskan och en serbokroatiska…

Om den gamla surrealismen har rört på sig under senare år har det ofta handlat om återupptäckten av förbisedda kvinnliga konstnärskap, som Dorothea Tanning eller Dora Maar. Att den belgiske målaren René Magritte (1898-1967) nu landat i Nordiska akvarellmuseet som sommarens stora satsning är därför överraskande, också för att vattenlösliga pigment och verk på papper inte är något han brukar…

I fotohistorien är den nu nittioårige Duane Michals mest känd för sina så kallade sekvensfotografier: enkla och naivt djupsinniga bildberättelser med handskrivna kommentarer direkt under bilden. Det var en typ av fotografiskt berättande som byggde på iscensättningar, något som knappast förekom under sextio- och tidigt sjuttiotal men blev desto vanligare bland en yngre generation fotografer/konstnärer under åttiotalet och framåt. Inspiratör…

När målaren Thea Ekström en dag 1962 upptäckte en spricka i sin ateljévägg gjorde hon sprickan till motiv i en av sina målningar – som hon sedan hängde framför sprickan. Så lyder berättelsen. Berättelsen och målningen har blivit utgångspunkten för curatorn Emily Fahléns utställning ”framför vid under” på Varbergs konsthall, tre prepositioner som antyder en avsaknad av materiellt fokus: en…