På Liljevalchs Vårsalong talades det om att broderi var en stark trend bland de inlämnade bidragen. Under de senaste åren har man kunnat se att allt fler unga människor börjat intressera sig för traditionellt handarbete som att sy, sticka, virka och brodera. Kanske är det en reaktion mot ett samhälle där avståndet mellan handen och den kreativa handlingen har blivit allt mer distanserad och virtuell när vi använder datorer i allt högre utsträckning. Även om det finns ett förnyat intresse för traditionella handarbetstekniker så är motivkretsen ofta ny. Man hämtar inspiration från sin samtid och här ingår många populärkulturer som dataspelens bildvärld. Konstnären Per Fhager arbetar med klassiskt heltäckande broderi och använder sig av motiv från TV-spel som Megaman, Super Mario och Bubble Booble i sina verk. I den här intervjun berättar Per Fhager varför han älskar kombinationen TV-spel och broderi.
När började du intressera dig för dataspel?
Jag har spelat TV-spel sedan lågstadiet. Då som nu fascinerades jag av rörelsen, musiken, färgerna, utmaningen och framför allt av grafiken. Jag minns min upplevelse av dåtidens pixelgrafik som något helt magiskt och kunde sitta långa stunder centimeter från TV:n och rita av grafik på rutat papper. Spelens speciella estetik började tidigt genomsyra mitt kreativa uttryck.
Hur väljer du motiv till dina broderier? Är det vissa speciella spel eller plattformar som fungerar bättre när det gäller komposition och färger?
Jag älskar långt ifrån alla spel, men de som har lämnat ett bestående intryck vill jag återskapa som broderi. Då jag nästan uteslutande baserar mina broderier på spel med punktbaserad grafik är merparten av mina verk speltitlar från 80- och 90-talet då alla spel hade just den typen av grafik. Trots att tekniska framsteg medfört att TV-spel idag nästan helt använder sig av tredimensionell polygonbaserad grafik produceras det dock då och då fortfarande spel med samma typ av tvådimensionella grafik som när jag var barn, därför förekommer motiv från både nya och gamla spel bland mina verk. För mig handlar det dock inte främst om pixelgrafik, genrer eller specifika spelkonsoller utan om spelen i sig. Av alla kulturyttringar har TV-spel utan tvekan inspirerat och stimulerat min kreativitet mest, och gör det fortfarande i allra högsta grad. TV-spel är en unik upplevelse.
Avståndet mellan den digitala bilden i dataspel och det traditionella broderiet kan vid första anblicken verka stor, men finns det inte en grundläggande likhet i hur bilden byggs upp av små färgfält?
Klassiskt heltäckande broderi, vanligtvis i korsstygn eller så kallad petit point, har alltid varit punktbaserad precis som TV-spelens pixelgrafik. Det är fascinerande att ett så gammalt och ofta mycket traditionsbundet hantverk har så mycket gemensamt med ett såpass modernt fenomen som TV-spel. Båda dessa världar intresserar mig var för sig, men det kombinerade resultatet när de båda möts är verkligen det som driver mig i mitt konstnärsskap.
Varför har du valt broderi för att skapa dina bilder?
Jag har en textil bakgrund baserat på ett genuint intresse i många tekniker inom området, däribland broderi. Jag experimenterade redan i de tidiga tonåren med broderi baserat på TV-spelsgrafik, med det skulle dröja ytterligare några år innan jag åter igen gjorde kopplingen. Mitt första verk slutförde jag 2008 och förstod tidigt att detta bara var det första av många motiv ur TV-spel jag ville återskapa som broderi. Vid den här tiden införskaffade jag material i en garnbutik på Drottninggatan i Stockholm där jag nu var en av stamkunderna. Vid ett tilfälle frågade ägaren om jag var intresserad av att ställe ut mina verk i butikens skyltfönster, denna exponering ledde således till min kontakt med Jan Stene på Stene Projects som nu sedan tre år presenterar mina verk och gjort det möjligt för mig att nå ut till en betydligt större publik.
Dina verk har fått en hel del uppmärksam i utländska medier. Vad beror det på?
Min uppfattning är att TV-spel som relativt ungt fenomen undantaget ursprungslandet Japan har en relativt likvärdig kännedom globalt. Utifrån reaktioner på mina verk jag får från både TV-spels-, broderi- och konstintresserade är den lika oväntade som självklara kopplingen mellan pixelgrafik och heltäckande broderi något som fascinerar oavsett betraktarens ursprung och ålder. Jag kommer våren 2013 ha två simultana soloutställningar på Stene Projects i Stockholm och Belmacz i London så det finns absolut ett intresse för min TV-spelsbaserade konst både i Sverige och utlandet.
Tänker du fortsätta att utforska dataspelens bildvärld i framtida broderier?
Jag vill fortsätta utforska broderiets obegränsade möjligheter och dela med mig av mina absolut bästa spelupplevelser. För varje verk jag färdigställer står ett nytt motiv på tur. Jag gör det här av min kärlek till hantverket och min kärlek till TV-spel.
Mathias Jansson (text), Per Fhager (foto)
