Hypnos eller hypnotiska tillstånd har en gedigen konsthistoria. Framför allt surrealisterna ägnade sig åt att med hjälp av hypnos sträcka sig ned i själsdjupet för att därifrån hämta nya konstnärliga insikter och sanningar om världen. Katarina Löfström har tidigare främst arbetat med video-, ljud- och ljusverk. I sin nya utställning har hon stramat åt uttrycket ganska ordentligt, och skapat en utställning med minimalistiska vibbar. Hon rör sig i drömlika miljöer, men drömmen är ändå rätt så välstrukturerad och utan de associativa krumsprång vi vanligtvis förknippar med drömmen. N skulptur bestående av akrobatiska stolar, två stora, mörka speglar som möter varandra, kronliknande former som är evigt sammantvinnade och ljus som diskret blinkar fram samma budskap som används för att avsluta en hypnossession. Katarina Löfström gör inget stort väsen av sig, och det är en strategi som känns väl genomtänkt. Inte minst när man arbetar med så kulturhistoriskt belastade teman som hypnos och drömmar. (Adress: Hudiksvallsgatan 8)
Andréhn-Schiptjenko, Stockholm: Katarina Löfström (19/11-20/12)
Anders Olofsson