Oskar Korsár är en av de främsta konstnärerna i den våg av nya unga tecknare som i ett huj gjort både teckningskonsten och berättandet till glödheta ämnen för konsten. Korsár har inmutat en helt egen bildvärld befolkad av (mestadels) unga individer på jakt efter en identitet och ett fäste i tillvaron, inte sällan med döden och förgängelsen som följeslagare. I sin nya utställning får vi möta en ung flicka, som även hon rör sig i en halvt drömlik verklighet där döden är en kompis man kan vara förtrolig med och där de konstnärliga och litterära referenserna lurar i undervegetationen. Korsárs flicka har precis det där slängigt valpiga uttrycket som följer av det besvärande fenomenet att alla kroppsdelar inte riktigt håller samma tillväxtttakt i de tidiga tonåren. Samtidigt kan man i hennes utstuderade hand- och fotpositioner anan något av det klassiska ikonmåleriets fäbless för det emblematiska. Hon är en individ som odlar ensamheten, och som har lika god kontakt med sina konstruktiva som destruktiva sidor. Liksom helgonen är hon en gåta, men lika fullt en person som spelar en roll i ett större drama. Omkring henne sluter sig naturen som vore den ett väsen med eget liv. Korsár drar sig inte för att likt äldre tiders konstnärer fylla sina bildrum med symboler av allehanda slag, trots att de inte fogas samman i ett konsistent sammanhang. Men det har heller aldrig varit hans mening. Bilderna är lika sofistikerat snåriga som Korsárs linjeföring. (Adress: Torsgatan 41)
ALP Galleri Peter Bergman, Stockholm: Oskar Korsár (24/4-24/5)
Anders Olofsson