<

Publicerad 03 maj 2016 Av I Recensioner Med 46796 Visningar

Tre nya konstböcker

Clay Ketter Book

Clay Ketter, ”Recalcitrations”, Word & Object

Motspänstigheter blir titeln på Clay Ketters nya arbetsbok i lite klumpig svensk översättning. Den betecknar något, eller någon, som bångstyrigt kämpar för att få sin vilja igenom. För Ketter är det samlingsnamnet för ett antal korta och personligt hållna texter, skrivna mellan 2002 och 2016, och ett insprängt bildmaterial av egna verk, skisser och inspirationsbilder mellan 1976 och 2016.

Textstyckena beskriver Ketters konstsyn och innehåller i vidare mening en sorts etik gentemot skapandet och konsten. På det sättet är texterna allmänna samtidigt som de tydligt uttrycker hans starkt personligt präglade övertygelse. Ketters anteckningar placerar in honom själv i en större social helhet, liksom hans konst i relation till traditionen. Vi får både Ketters teori och hans praktik. Det är så långt bort från ironi det är möjligt att komma. Och ganska rörande, helt enkelt.

Genom bilderna, som inte är illustrationer till texterna utan en likvärdig del av boken, får vi en inblick i Ketters privata universum. Bilderna ligger inbäddade på sidorna, utan numrering och utan bildtexter. De dyker upp, liksom utan förvarning, som en sorts egensinniga kompletteringar av texterna. Det här är en vacker och generös bok. En skrift att återkomma till.

Magnus Bons

 

Leyline-Frontf13364_Leyline-Uppslag-2

Ulrika Sparre & Steingrimur Eyefjord, ”The Leyline Project”, Art & Theory Publishing

Ulrika Sparre har tillsammans med den isländske konstnären Steingrimur Eyefjord under flera år nyfiket och till synes ganska förbehållslöst utforskat fenomenet ”leylines”. Jordstrålning brukar behandlas som pseudovetenskap, förutom av dem som redan är övertygade om linjernas existens. Det rör sig om ett världsomspännande nät av strålning som påverkar oss människor. Och som har gjort det under väldigt lång tid. Många medeltida kyrkor uppges vara byggda i anslutning till linjernas längdriktning.  Liksom gåtfulla skeppssättningar, som Ales stenar i Skåne. Vi kan också själva skapa nya linjer.

Det tunna och informationstäta häftet kan väl bäst beskrivas som en artist´s book. Det har en behaglig formgivning och innehåller en mängd olika texter, dokument och bilder som på olika sätt försöker beskriva hur jordstrålningen fungerar. Samt handfasta verktyg för att själv leta efter den. Både Sparres och Eyefjords respektive konstnärliga projekt presenteras, vid sidan om andra konstnärers, som Cecilia Edefalks samtal med och bilder av lavar, liksom den vandrande konstnären Richard Longs stenlabyrinter.

Sparre och Eyefjord är i mycket varandras motsats. När hon diskret markerar linjer med hjälp av ballonger, använder han ett färgstarkt optiskt bildspråk med ett betydligt mer uppskruvat tonläge. Tillsammans utformar de ”The Leyline Project” till en spjuveraktig vetenskaplig rapport, som varken fullt ut bekräftar, men inte heller avfärdar, de strålande linjernas betydelse.

Magnus Bons

 

f17271_DAWID_Framsidaf17315_DAWID_Uppslag-2

Dawid, ”This is a photograph”, Art & Theory Publishing

Denna utsökta tegelsten på 400 sidor gör verkligen fotografen Dawids konstnärliga särdrag full rättvisa. Genomgående i hans bildvärld, som sträcker sig från början av 1980-talet fram till idag, finns en osviklig grafisk pregnans och en tydlig fokusering på motivet. Dawids fotografier renodlar och förenar dessa två beståndsdelar, bildens utseende och orsak, till ett slags svartvita kristaller. Form och innehåll är i hans bilder omöjliga att separera från varandra. Och varför skulle man vilja göra det? Möjligen, om man tilltalas av en mer dokumentär och mindre konstnärligt utvecklad stil. Då kanske man söker sig mot andra fotografer. Men i så fall går man miste om Dawids skönhetslängtan och exemplariska konsekvens som gör honom närmast unik på den svenska fotoscenen.

Dawid beskriver världens oansenliga former. De prylar, papperslappar och bitar av rostfläckade material som gömmer sig vid sidan av… djupt ner i tillvarons skrymslen. Jag hörde honom själv beskriva sin metod som ett grävande i sina fickor. Där hittar han alla sina motiv. I fotografierna lyfter han upp dessa åsidosatta och oupptäckta föremål och förvandlar dem till självlysande gestalter. Dawid är en konceptuell hantverkare som låter oss se världen på nytt.

 Magnus Bons

Jag är Konstens redaktör från augusti 2015. Förutom på Konsten skriver jag i Konstperspektiv och Fotografisk tidskrift, samt för KUNSTforum (Norge) och Arterritory (Lettland).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Och så var det en gåta att lösa... *