Publicerad 01 maj 2014 Av I Recensioner Med 3518 Visningar

Shaun Tan på Bror Hjorths Hus

dx1zzcfghveq8m5ezkxvI ALMA-pristagaren Shaun Tans surrealistiska, paradoxala och komplexa värld kan allt hända! Ödesmättade socialrealistiska/dystopiska uttryck blandas med hoppfullt självklar fantasi. Den australiensiske konstnären låter oss möta unika monster, mänskliga individer och stereotyper i urbana miljöer, här och var med med referenser från konsthistorien och i dialog med storheter som van Gogh, Picasso, Hieronymus Bosch, Dali, Miro och de Chirico. Berättarmedierna är målningar och teckningar i en utställning, animerad film och allålderslitteratur – eller snarare allålderspictur i bokformat.

Givetvis är Shaun Tan sig själv och hans bilder unika men de parafraserar bitvis på en mängd välkända målningar, detta i bakgrunds- eller detaljuttryck och/eller bildberättelser uppbyggda som collage. De postmodernistiska dragen gör i en mening bilderna och dess berättelser ställda utanför tiden, samtidigt som de ofta innehåller civilisationskritik.

Bland konstnärens skapelser utmärker sig bilderböckerna Sommarregler och Borttappad, där han står för både text och bild, och den rena bildberättelsen Ankomsten; originalmålningar, -teckningar och -skisser visas i utställningen. Visas gör också den animerade kortfilmen The Lost Thing, filmatisering av boken Borttappad, som belönades med en Oscar.

Ingången i Shaun Tans världar – för de är flera – påbörjas enklast i det tecknade självporträttet Portrait of the Artist as a Young Man där han målmedvetet med röddroppande pensel och färgrik palett i högsta beredskap, går i spetsen som härförare för ett monstergalleri. Paraden har en parallell i målningen Kom aldrig försent till en parad (Sommarregler) där en pojke i röd keps och med röd flagga fokuserande på sin klocka går i spetsen, medan en annan pojke jobbar med sitt i flera bemärkelser ofärdiga monster; under tiden har “tåget gått”. En annan “regel” presenteras från ett skuggigt utifrånperspektiv, som från ett fönster, in på en bakgård i förmiddagssol, motivet är iögonfallande, jag stirrar rätt in i en gigantisk eldröd kanins fuxiarosa öga! Vadå gigantisk – jo, i jämförelse med arkitekturen, det möjliga utrymmet, och inte minst de små barnen som i rädsla kryper ihop på hitsidan av planket, men de ser inte kaninen – så vad tittar de egentligen på – jo, “olyckskorpen”, som befinner sig på bakgården. Jag läser verkets titel Lämna aldrig en röd strumpa på klädstrecket och får syn på den mikroskopiska strumpan som hänger på klädstrecket… Orsak och verkan. Som betraktare kan du se hela sammanhanget, det kan inte den som är huvudperson i dramat som sker i samma stund som regeln bryts, den symboliska olycksfågeln tycks däremot ha koll. Och för allt i värden ”Trampa aldrig på en snigel”… !

keaahlcs208hj4kfnfzrEfter att ha överlevt sommaren med hjärtat i halsgropen, tar jag ett djupt andetag innan jag går in i nästa värld.

Mot en bakgrund av dokument och element från natur- och samhällsvetenskapernas verklighet (formler, tabeller, uträkningar, kalkyler, ritningar, föreskrifter, kurvor, stämplar, biljetter, reklam, samhällsinformation…) byggs i Borttappad ett collage som toppas av en sammanhängande berättelse. Det mänskliga jaget berättar för oss om den gången då han arbetade på sin kapsylsamling och hittade den borttappade saken. Förutom bakgrunden kryllar bilderna av meningsbärande detaljer, som rörkonstruktioner, arkitektur, maskinella och mänskliga mekanismer. Huvudpersonerna är saken och ynglingen som hittar honom, ynglingen försöker kategorisera/artbestämma och hjälpa den upphittade att finna sin rätta plats i tillvaron. Eftersom jaget är nyfiken på vem och vad saken är och var den hör hemma medför fortsättningen en sökande livsvandring genom stadsmiljöer och bland mänskliga företeelser – en mängd civilisationskritiska frågor ställs indirekt – men som i all stor konst uteblir svaren.

I utställningen etiketteras alla verk av en knapp med en förstorad kapsyl med titel och data, som en anspelning på ynglingens materiella samlande. Från utställningsväggen sticker en förstorad platsmålad variant av den gigantiska saken ut sina fyllda bententakler; kommer visuellt närmare i ett framförliggande och utstickande läge men befinner sig ändå fast i sin bakgrundsmiljö, snarare än att skrämmande närma sig besökaren. Och faktiskt präglar det verkens huvudkaraktärer, att de på olika sätt befinner sig i en särställning; i en dimension närmare betraktaren, framträdande – ovanpå, isolerade, i ett ljusfält… – kanske handlar det om en individ- eller identitetsmarkering. Tentaklers slingriga krumbukter och de framträdande huvudkaraktärerna blir än mer påtagliga i filmen.

Böckerna finns närvarande i rummet men det är målningar, skisser, teckningar och animerad film som spelar huvudrollen, med undantag för Ankomsten där utställningsurvalet av skisser och teckningar fick en helt annan tyngd och betydligt större mening av att åtminstone översiktligt bläddra i den fantastiska bildromanen; tankar om och förståelse för utanförskap föds och utvecklas.

Shaun Tan gör inte barnböcker utan skapar allåldersverk, något som den stora skaran besökare för dagen bevisar; den präglas nämligen av åldringar, ungdomar och barnfamiljer – den kanske vanligaste kategorin är underrepresenterad. Under sommar/höst kommer utställningen att visas på Västerås konstmuseum och under höst/vinter på Hallands konstmuseum.

Adress: Norbyvägen 26, Uppsala
Utställningen pågår under perioden 5/4 – 1/6

Marit Jonsson (text), Bror Hjorths Hus (foto)

Marit Jonsson är konst- och litteraturvetare, Master of Arts, kulturskribent på Formom med speciell inriktning mot samspelet mellan text/bild/människa.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.