<

Publicerad 12 april 2013 Av I Recensioner Med 11828 Visningar

Roland Persson på Galleri 21

roland 20Bilden av sälungen på isen har etsat sig fast i minnet, planschen från 80-talet som fördömde pälsjägarnas brutala klubbande av sälungar framför nosen på deras föräldrar. Men i Galleri 21 finns inga söta små sälungar som gnistrar i solskenet. Det första som möter en är i stället en skadad, kanske redan död, fullvuxen säl. Silikonskulpturen som ingår i installationen ”Last Aid” är så skickligt gjord att det dröjer innan illusionen släpper. Det samma kan sägas om de andra sälarna i silikon vars tillstånd tycks vara ännu värre. På den ena syns delar av hjärnsubstans. Den andras inälvor har fallit ut på golvet. Blodspåret med avtryck från en skosula avslöjar en mänsklig närvaro.

Roland Perssons skulpturer är ingenting för den som har känslig mage eller söker efter en sublim upplevelse. I hans fiktion visas våldet skoningslöshet på ett sådant sätt att det nästan överträffar verkligheten. Men det handlar inte om äckelkonst för dess egen skull. Det är svårt att inte läsa in en samhällskritik mot människans sätt att behandla naturen i hans skulpturer. Konstnären tycks också vilja peka på människans bristande förmåga att ställa allting till rätta igen. Men att det finns någon i galleriet som verkligen försöker råder det ingen tvekan om. Ett bit gasbinda på ett sår, en slang i munnen som leder till en dunk med någon vätska i, syrgastuber och ett bilbatteri som kopplats till en av sälarnas hjärta utanför kroppen är tecken på att någon på sitt eget speciella vis försöker göra något, trots att det kanske redan är för sent.

roland22Efter ett tag blir det uppenbart vem som ligger bakom räddningsaktionen. Denna frifräsare huserar, åtminstone i min fantasi, på en luftmadrassflotte med titeln ”Navigate by birds” i rummet längst in i galleriet. I pausen av sin räddningsaktion kan han därifrån titta på tavlorna ”Stuffed birds” i tusch. I en angränsade rum visas ytterligare 14 tuschteckningar där konstnären sida för sida går igenom Sigmund Freuds avhandling ”Jenseits des Lustprinzips”.

Silikonskulpturen ”Topfloor” skapar en viss osäkerhet. Varför ligger det slemmiga bläckfiskar på det svarta naturtroget återgivna skrivbordet?  Har det med den sjunkande staden Atlantis att göra? Eller visar det en värld där den globala uppvärmningen gjort att alla landområden lagts under vatten? Det finns också en del tvetydigheter förknippade med utställningstiteln ”We made it”. För frågan är vad mänskligheten egentligen har lyckats åstadkomma med sin närvaro på jorden. Konstnären väcker på så vis funderingar som sträcker sig långt utanför gallerirummens väggar.

Adress: Rådmansgatan 5, Malmö
Utställningen pågår under perioden 6/4 – 28/4

Lena Karlsson (text), Galleri 21 (foto)

Konstintresserad Lundabo med bland annat en filosofie magisterexamen och påbyggnadsutbildningar i kultur- och vetenskapsjournalistik i bagaget. Förutom att vara en av Konstens skribenter arbetar jag som allmänjournalist.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *