Publicerad 26 augusti 2008 Av I Konstkommentarer Med 2568 Visningar

Neen och konstens mirakel

neen_internetpaintingKonsthistorien är full av manifest och traktat, och alla verkar de ha ambitionen att manifestera den nya unga konsten som är något helt annat än den gamla och institutionella. På så sätt är Miltos Manetas Neenmanifest inget undantag. Konstformen Neen påminner en del om andra konsthistoriska rörelser som dadaism och Fluxus. För det sägs att valet av ordet dada kom till genom att man tog en kniv och högg den på måfå i ett fransk-tyskt lexikon och att knivspetsen hamnade på ordet dada som på franska betyder gunghäst. Miltos Manetas tillvägagångssätt är lite mer typiskt 2000-tal, han anlitade i stället företaget Lexicon Branding Inc i Kalifornien som arbetar med att ta fram ny produktnamn, de har exempelvis tagit fram kända namn som PowerBook och Pentium. Efter tre månader fick Manetas en lista med runt 100 namn från företaget och av dessa valde han ”Neen”, vilket liksom dada är en palindrom. Den 31 maj 2000 på Gagosian Gallery, Chelsea, New York, tillkännagav en laptop namnet på den nya konstformen som alltså blev ”Neen”.

Vad innebär då Neen? Neen står för Neenstar, en generation av konstnärerdär vissa tillhör konstvärlden medan andra är webbdesigners, animatörer eller programmerare. Det de har gemensamt är deras intresse för datorer och nästan alla deras konstverk består av animationer eller hemsidor. Neenstars gillar att kopiera och de avskyr copyrightlagar och följer den gamla hackeretiken om att all information ska vara fri. Runt mötesplatsen Electronic Orphanage (2001-2003) i Los Angeles Chinatown samlades konstnärer, designers och arkitekter. Här kunde man bli anställd för $8 i timmen för att inte göra någonting alls. De anställda kunde surfa på nätet eller spela dataspel, men gjorde man någonting som liknade samtidskonst så fick man omedelbart sparken. Efter ett tag uppstod i denna krets av elektroniskt föräldralösa de första Neen-konstverken.

neen_jesusswimmingNeen har under sin existens skapat en del spektakulära projekt. Det mest uppmärksammade är troligen whitneybiennal.com från 2002. Varje år arrangerar Whitney Museum of American Art den prestigefyllda Whitneybiennalen. Miltos Manetas upptäckte att domännamnet whitneybiennal.com var ledigt och registrerade det med baktanken att skapa en egen alternativ biennal. (Den officiella hemsidan för Whitneybiennalen är annars whitney.org.) Manetas hade även planer på att hyra 23 lastbilar som skulle cirkulera runt museet på invigningen med stora skärmar där man skulle projicera konst. Även om några anser sig ha sett dessa lastbilar så genomfördes aldrig aktionen. Resultatet blev i alla fall att man pratade och skrev mer om whitneybiennal.com än själva Whitneybiennalen.

Neens anarkistiska och lekfulla inställning till den etablerade konstscenen avspeglar sig också i utställningen ”NeenToday” som visades i Eindhoven. Utställningen kostade 40 000 euro att producera och öppnades den 4 april 2004 kl 4:44, och 60 sekunder senare stängdes den för gott. För Neen vill inte bli en del av den institutionella konsten, den vill inte stagnera eller bli definierad eftersom den då upphör att vara Neen, det ville i och för sig inte dada och Fluxus heller, och vi vet alla hur det gick med det. Neen använder sig därför till stor del Internet som plattform och det finns idag i alla fall ett 50-tal hemsidor med Neenkonstprojekt. Naturligtvis har även Neen konstnärerna ställt ut på etablerade gallerier och konstinstitutioner, att helt stå utanför den etablerade konstscenen verkar inte vara möjligt inte ens för Neenstars.

Miltos Manetas som är själva frontfiguren för Neen, säger själv att han hoppas att han kan betraktas som en Neenstar, men erkänner att han kanske i grunden bara är en tråkig målare. För även om Manetas har grundat Neen, och datorer är stötestenen för konstformen, så målar Manetas också stora målningar. Motiven består visserligen mest av datakablar, datorer och människor som spelar dataspel. Det är kanske inte så konstigt att det även finns ett tiopunktersprogram för Neenmålningar som bl.a. säger: om du kan teckna, gör inte målningar – gör istället Flashanimationer, använd dyra material så att du har pressen på dig att få pengarna tillbaka, gör många kopior av dina tavlor och låt andra kopiera dem så överlever de genom historien. Och det viktigast av allt: måla det som ingen har målat tidigare, då kommer du att skapa ett mästerverk oavsett vilket stil du använder.

neen_manetasEtt annat måleriprojekt som Manetas blivit känd för är hans Internet Paintings som består av två tavlor, den ena ”off” har svart bakgrund och den andra ”on” som har vit bakgrund. På dessa tavlor målar Manetas av hemsidor som han finner intressanta. År 2000 började han måla tavlorna och tanken är att de aldrig ska bli klara, precis som Internet så förändras de hela tiden och utvecklas.

Nu använder Manetas även nätet i stor utsträckning för sin konst, och det finns ett antal hemsidor med hans Neenverk. Ett centralt konstverk bland dessa är jesusswimming.com, som består av en animerad film som visar hur Jesus simmar i havet med törnkronan i handen. Pekar man med musen på handen eller foten färgas vattnet rött av blodet från hans sår. Manetas har sagt om sitt verk att om Jesus skulle komma tillbaka till jorden och återupprepade miraklet att gå på vattnet så skulle vi inte tycka det var så märkvärdigt, eftersom Jesus redan har gjort det en gång i historien. Men om han i stället började simma skulle de flesta inte tro att han var Jesus, och så är det också på sätt och vis med konsten. Att försöka sig på miraklet att måla kubistiskt är inte lönt, det har redan gjorts, och gör man som alla andra är det ingen som bryr sig, därför måste nya generationer konstnärer hela tiden skriva nya manifest och skapa nya mirakler inom konsten för att vi ska kunna tro på den även i fortsättningen.

Länkar:http://www.manetas.com/http://www.neen.org/

2008-08-26 Mathias Jansson (text), Milton Manetas (foto)

Mathias Jansson konstkritiker med inriktning mot New Media Art, främst Game Art och net.art. Har tidigare skrivit för bl a för Konstperspektiv och Computer Sweden.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.