<

Publicerad 09 augusti 2014 Av I Gå och se! Med 3109 Visningar

Dana Sederowsky på Fotografiska

iuxqvvdiyekmfghixfzwDen fotografiska bilden av kvinnan är ett dubbeleggat vapen. Dels har den genom tiderna varit en förlängning av den manliga blicken och tjänat genusexploateringen, dels har den använts av (framför allt) kvinnliga konstnärer för att dekonstruera just krafterna bakom denna form av exploatering. Detta år har vi i flera olika utställningar i Göteborg och Stockholm kunnat ta del av dessa konstnärskap, och i höst kommer Mjellby Konstmuseum att visa en utställning med pionjärerna inom den feministiska fotokonsten. Fotografiska drar sitt strå till stacken genom en retrospektiv (snarare selektiv retrospektiv) utställning med verk av Dana Sederowsky. I centrum står Sederowskys projekt där hon låter sitt alter ego Doktor Dana uppträda i olika miljöer.

Doktor Dana är iförd klassisk sjuksköterskeuniform av 50-talssnitt, en klädsel som i vissa kretsar har både erotiska och fetischistiska undertoner. Uniformen kompletteras med den lilla sjukvårdsväska i röd plats som barn brukar ha när de leker doktor. I en serie bilder från New York (från 1998) dyker hon upp på de mest oväntade ställen, allt från en brandstation till en porrklubb eller ett konstmuseum. Alltid lika sval och neutralt poserande i en stram ställning. Om hon är en räddare eller en hämndlysten förgörare är oklart, bägge egenskaperna kan anas. Hon vill både stå till tjänst och förebrå oss för vad vi gör med våra liv och med varandra.

Doktor Dana har förstås konsthistoriska förlagor, som Cindy Shermans olika gestalter. Men den viktiga skillnaden är just denna: att Doktor Dana framstår som ett statiskt, evigt väsen mitt i en brusande ström av intryck och olika miljöer. Det handlar inte om konstnärens vilja att prova ut olika konstruerade identiteter, utan mer om att via en och samma identitet utforska det egna jaget och dess relation till omvärlden.

I en senare serie bilder från Capri (2005) vandrar Doktor Dana omkring i doktor Axel Munthes Villa San Michele. Nu är kroppsspråket ett annat, mer rörligt, och blicken möter oss inte längre. I likhet med Caspar David Friedrichs gestalter blickar hon ut mot en horisont eller försvinner in bland träden, apostrofering av individens ständiga (men ofta undertryckta) längtan efter något annat, något bättre. 2013 verkar det som om cirkeln har slutits, när Doktor Dana uppträder i de tomma och nedgångna salarna i Beelitz Heilstätten, ett gammal sanatorium utanför Berlin. Hon står i givakt, sjukvårdsväskan är borta och hon framstår som det enda statiska i en värld som förvittrar bit för bit. Historien har nått sitt slut.

Utställningen innehåller även ett par andra verk, en video ur projektet D.E.A.D. samt en serie stillbilder där en svartklädd figur förgäves söker slå knut på sig själv. Bägge verken är del av ett personligt sorgearbete och utstrålar en förtvivlad energi som spränger gränserna mellan jaget och alla tänkbara maskeringar.

Adress: Stadsgårdshamnen 22, Stockholm
Utställningen pågår under perioden 23/5 – 31/8

Anders Olofsson (text), Fotografiska (foto)

Jag är Konstens grundare. Min bakgrund är brokig, och omfattar allt från IT-konsulting till konstkritik. Jag överlämnade redaktörskapet till Magnus Bons i september 2015 och slutade skriva som kritiker. Numera hittar man mig på Statens Konstråd.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Och så var det en gåta att lösa... *