Genom att ställa den svarta tavlan i fokus argumenterar utställningen på Artipelag för konsten som en källa till kunskap. Och för bilden som en både symbolisk och verklig plats för förmedling av insikter som inte är möjliga att nå på annat sätt. Det är ett sympatiskt grepp och ”Svarta tavlan” är en i lika hög grad konceptuellt renodlad som estetiskt tilltalande utställning. Det är slående och märkligt att konstatera hur nära varandra de utställda verken i befinner sig utseendemässigt. På väggarna hänger rader av dessa likartade svarta bilder fyllda av skrift och meddelanden av olika karaktär. Utställningen delar sig i en historisk och en samtida gren, och tillsammans bildar verken en något udda konstellation som till sitt innehåll spretar i en mängd olika riktningar. Den historiska delen försöker göra en historieskrivning där Rudolf Steiners esoteriska verk (bilden) länkar sig till Joseph Beuys, och vidare över Per Kirkebys skissartade landskapstablåer och till Tal R:s myllrande collage. Naturligtvis bildas ingen rak linje mellan konstnärerna, men man lyckas ändå spåra ett gemensamt intresse för den fragmentariskt framväxande bildens tankefigur.
Insprängd bland dessa finns Elis Erikssons svartvita textmålningar som jag uppfattar som mer avlägsna släktingar i sammanhanget, även om verken i sig rymmer ett kärt återseende. Men för att verkligen knyta Eriksson till temat om kunskap hade hans målningar som avbildar den egenhändigt uttänkta ”koden för konst” varit självskrivna. Jämte Steiner och Beuys är Eriksson en minst lika mystifierande pedagog.
På motsvarande sätt borde Cy Twombly haft en given plats i en utställning som denna, men är frånvarande på grund av en olycklig arvtvist. Hans ande svävar dock över Tacita Deans och Alejandro Guijarros verk, som öppet refererar till Twombly. Både Guijarros suggestivt exakta färgfotografier av svarta tavlor från kvantfysikens lärosalar och Deans svartvita kartbilder har något av Twomblys skriftliknande utbredning. Enligt katalogen gestaltar Deans bilder tankegångar som utgår från konstteoretikern Leo Steinberg. En diagonal linje och några spridda ord ekar i vitt mot bakgrundens obevekliga svärta. Ytterligare en bild av hur kunskap förflyttar sig över konstens gränslösa fält.
Adress: Artipelagstigen 1, Gustavsberg
Utställningen pågår under perioden 11/10 – 19/1 2014
Magnus Bons (text), Artipelag (foto)
Utskriftsvänlig version
