Debatten har nu rasat ett tag om vad som är tillåtet att göra i konstens namn och inte. En debatt som inte är ny och naturligtvis är lagen en gräns även för konsten. Men samtidigt dras konsten med den gamla romantiska 1800-tals tanken om att det inom konsten inte finns några gränser. Ja, och där någonstans ligger debatten mellan vad som är rätt och fel. Själv vet jag uppriktigt inte vad som är rätt eller fel. För självklart ska en konstnär precis om en undersökande journalist kunna wallraffa. Men jag känner mig tveksam till om det är rätt när människor helt ovetandes blir drabbade. Jag hoppas också att Anna Odell, (eleven på konstfack som startade debatten genom att spela psykiskt sjuk i konstens namn) tillsammans med sin handledare har funderat över den frågan. Jag ser också fram emot att få ta del av det färdiga verket på elevutställningen i maj och hoppas att Anna Odell då står väl rustad för den journalistiska anstormningen. Under tiden ska jag skaffa mig en knapp med texten ”Jag är fredad mot all konstnärlighet”.
Bilden visar ”Bathhouse” ett videoverk från 1977 av Katarzyna Kozyra där kvinnorna som filmades inte viste om att de filmades eller att de sedan visades upp på gallerier runt om i världen.
2009-03-05 Annika Marusarz (text), Katarzyna Kozyra (foto)
