Om Dan Graham brukar sägas att han undersöker gränser mellan konst och arkitektur samt besökarens perceptuella förmågor och verket som socialt rum. Beskrivningen träffar kanske bäst på de fristående walk-in-paviljonger som är vad han mest ägnat sig åt sedan 90-talet. Tre av dessa ställs nu ut på Galleri Nicolai Wallner i Köpenhamn.
Glaspaviljongerna består vardera av några väggar där en öppning leder in till ett rum på cirka tio kvadratmeter. Materialen är de för Graham typiska stålramarna som håller fast väggarnas konvexa skivor av plexiglas.
Grunden är enkel. Men så var det det här med perceptionen och mötesplatsen. När jag kommer in i gallerirummet förefaller paviljongerna vara både större och mer komplexa än de i själva verket är. Glasskivorna är dubbelriktade speglar, vilket gör att man från vardera sidan av väggarna både ser igenom dem och får sin egen sida reflekterad. Skulpturens inre rum vecklar så ut sig geometriskt i flera led som sträcker sig ut över galleriet. Vill man få en uppfattning om hur denna i grunden överskådliga skulptur ser ut i sin egentliga utbredning måste man gå runt den, notera var gaveln börjar, vilken geometrisk relation väggen har till gallerirummet och så vidare.
Inne i en paviljong blir jag för mig själv samtidigt som det uppstår en påtaglig envägskommunikation med övriga besökare i galleriet. De framstår som flera, vissa verkar befinna sig i min närhet, inne i paviljongen, kanske i det angränsande rummet – som alltså är en chimär. Genom speglarna brer rum på rum ut sig i en grundläggande skulptural minimalism – allt ser annorlunda ut beroende på perspektiv.
Men här finns alltså ytterligare en social dimension. Att se sig själv i spegeln kan också innebära att perspektivet byts; plötsligt befinner jag mig på andra sidan väggen bland de andra. Även om det är lätt att förstå uppstår en märklig perceptuell förskjutning. Rent visuellt är det nämligen inte alltid helt lätt att se vilka av de diffusa figurerna som befinner sig där de är, och vilka som är spökgestalter som dykt upp som i ett dubbelexponerat foto.
Parallellt med paviljongerna visas på en av galleriväggarna några målningar på papper av Raymond Pettibon i urval av Dan Graham. Som kontrast mot de i övrigt vita väggarna fungerar de också litet som en form av riktmärke.
Andreas Engström
Foto: Galleri Nicolai Wallner, Glentevej 47 – 49, Köpenhamn. Utställningen pågår 26 januari – 17 mars 2018
