Recensioner

”Une couturière terrible.” Modeskaparen Elsa Schiaparelli (1890 – 1973) har gått till modehistorien för sina ikonförklarade och banbrytande haute couture-kreationer som skapades under inflytande av surrealismen genom samarbete och nära kontakt med några av rörelsens stora konstnärsnamn som Salvador Dalí, Jean Cocteau och Man Ray. De kollektioner som resulterade ur denna interdisciplinära korsbefruktning på 30-talet kom att markera Schiaparellis storhetstid…

Isländske Hreinn Friðfinnsson är en av Galerie Nordenhakes verkliga veteraner. Han ställd ut hos galleriet första gången 1989, och räknas som en av grundarna – kanske till och med Grundaren med stor begynnelsebokstav – av den isländska konceptualismen, som växte fram som en reaktion mot 60-talets abstrakta expressionism. Den isländska formen av konceptuell konst ifrågasätter – som all annan form…

Nationalmuseums stora salar ligger tömda. Dagsljuset flödar in genom fönster som varit förtäckta. Men rummen ligger inte öde, en mängd kvinnliga gestalter av obekant ursprung och med maskerade ansikten befolkar dem nu. De står fixerade i fotografiernas mitt, noga arrangerade i position framför kameran. Uppställda som om de markerar ett revir, hävdar sin rätt till platsen. Kvinnorna bär krinoliner som…

Tomma blickar från svarta män med maskingevär, mystiska afrikanska krigsritualer, primitiva flyktingläger av tält och med mängder av barn, döda gerillasoldater som ligger lämnade lemlästade i grus och lera. Vi har sett det för, bilderna från mörkrets hjärta, men denna gång har de fått ett rosa skimmer över sig. Under fyra år befann sig den irländska konstnären Richard Mosse i…

De skulle kunna vara något slags prydnadspjäser, som sådana man har stående på en hylla i vardagsrummet, de här fyra figurerna som står på golvet. Spretiga keramikfigurer man kanske köpt på en loppis, för att de har sett roliga ut och väckt associationer. Och för att man gärna vill kasta en blick på dem, varje gång man går förbi dem…

Idén att låta samtidskonstnärer möta verk ur samlingen hos ärevördiga konstinstitutioner har gått som en röd tråd genom det senaste decenniets kuratoriska praktik. Genidraget är uppenbart: samtidigt som samtida – oftast unga – konstnärer får en ny exponeringsyta får gamla institutioner nytt liv injicerat i de ibland ganska förkalkade ådrorna. Därmed inte sagt att resultatet varit så lyckat. Ofta har…

Fotokonsten är inne i en period av skinnömsning, framdriven av det senaste halvdecenniets explosion av bildproduktion på digitala sociala medier. I takt med att ”alla” blir fotografer – och dessutom med lätthet kan sprida sina alster till en stor, potentiell grupp mottagare har de konstnärer som arbetar med fotografiet som medium ställts inför ett dilemma. 70-talets dokumentärfoto och 90-talets arrangerade…

På Moderna museets stora utställning I Have Been to Hell and Back över Louise Bourgeois livsverk finns en mängd mjuka kroppar i textil. De ligger i montrar, ensamma eller i grupp, bredvid eller ovanpå varandra, ibland ömt omslingrade. De hänger upp och ner, som döda köttstycken, eller ruvar under hotande knivar. Deras kroppar bär på ränder från tygets mönster, munnarna…

Det är något med romantiken och genrebegreppet. Det vill sig inte riktigt. Definitionerna sliter sig ur händerna på oss och blir allt för svepande, eller så är det som om etiketterna har en förmåga att byta plats med varandra. Göteborgs konstmuseum har producerat en utställning om ”skräckromantikens landskap” som nu befinner sig på Sven-Harrys konstmuseum och ska vidare till Dunkers…

Som besökare i utställningen ”(In)sidenotes” befinner jag mig mitt i Taus Makhachevas Dagestan. Det är hon som genom videoverk, föremål och broderier berättar, men upplevelserna är mina liksom referenserna. Nyss gick jag upp för den branta snöiga backen till Uppsala slott, befann mig på borggården och fortsatte in genom den höga dörren till konstmuseet. Nu är jag i Dagestan. Egentligen…