Recensioner

Maria Hall, ”Carl Fredrik Hill – Jag följer dina spår” (Arvinius+Orfeus) Form: Patric Leo I inledningen till sin bok om den äldre kollegan Carl Fredrik Hill undrar konstnären Maria Hall varför hans målningar drabbar henne så. Även om frågan aldrig får något uttömmande svar, och jag gärna läst mer om just hennes upptagenhet av Hill, så är det en ren…

Rötter. Utställningstiteln är inte originell men relevant. Jag känner knappast till någon annan konstnär än Andreas Eriksson som så öppet och gärna redovisar sitt beroende av hembygdens natur: Lidköping och Kinnekulle, med omnejd. Som bekant leder det inte till något landskapsmåleri av traditionellt snitt. Snarare rör det sig om närläsningar på mark- eller rentav mikronivå i syntes med något man…

En isbit som smälter i realtid låter inte som ett särskilt upphetsande videoverk. Men Hans Rosenström är bra på att skapa stora effekter med enkla medel och i ”Folgefonna” följer han i storlagen enkelhet hur en bit is från den norska glaciären som har gett verket dess namn smälter i hans hand. Det tar 50 minuter och sex sekunder för…

Årets Helsingforsbiennal breder ut sig på ön Skanslandet, tjugo minuter med båt från centrum, men också i Helsingfors konstmuseum HAM och stadsmiljön. Det är nu andra gången som Helsingforsbiennalen ordnas, med runt 25 verk av 29 inhemska och internationella konstnärer. Den första, år 2021 blev en succé med cirka 150 000 besökare. Spår av öns tidigare liv som militärbas finns…

Han ser skräckslagen ut, mannen som trycker sig tätt mot Louisianas vägg högt ovan golvet. Klädd i smoking balanserar han på en smal list. Långt nedanför har publiken hejdat sig. Är han på väg att falla eller hoppa? Det är Ragnar Kjartanssons ”Bangemand” (Scaredman), en performance som pågår dag ut och dag in hela utställningsperioden. Mitt hjärta åker i halsgropen…

”Only for the Wicked” på Borås konstmuseum är tänkt som en utställning under jorden, installerad i grottor och gruvgångar och bergrum. I leken kan besökaren ömsom vara i dödsriket eller på skattjakt – kanske på skattjakt i det undermedvetna, och då konfronteras med de mest färgsprakande mardrömmar. Det är inte överdrivet illusoriskt. Väggarna i de dunkla rummen är draperade med…

Varför drabbas jag av en sådan oändlig leda när jag går runt på Karin Broos stora utställning på Liljevalchs? Det förundrar mig. Detta skall ju handla om liv och död, skönhet och förgängelse, förtvivlan och hopp. Varför är allt då så stumt? Målningarna är som mödosamma redogörelser för ett innehåll de av egen kraft inte förmår förmedla. Jag vet inte…

Ingela Ihrmans utställning Miss Brunnsviken i Carl Eldhs Ateljémuseum kommenterar och reflekterar över skulptören Eldhs verk. Att en samtida kvinnlig konstnär väljer att gå mot i stället för med en vit, manlig konsthistoriskt upphöjd föregångare förvånar ingen. Det skulle förstås vara intressant om någon gick den oväntade, riskabla och motsatta vägen. Å andra sidan är Ihrmans kommentarer finstämda och inte…

En uppstigning till svärta och gråhet. I Thielska Galleriets övre regioner – Söderbergsrummet och Tornrummet – har det anställts ett experiment som borde utföras mycket oftare, och inte bara här. Resultaten är allt annat än givna, och kommer säkert att skilja sig åt beroende på iakttagare och observatör. Det handlar om en sidoordning av Edvard Munchs och Andreas Erikssons grafik.…

I mitt arkiv finns en mapp betitlad ”Ryssland”. Den blir allt tjockare. Mot bakgrund av den pågående världskonflikten, och debatten om kulturens känsliga roll i konflikten väcktes mitt intresse att se Diana Markosians utställning ”Santa Barbara” på Fotografiska. Huvudverket, en 14 minuter lång film, skildrar hur Markosian 1996 som sjuåring och med mamma och bror under stor hast bryter upp…