En artist´s book är inte ett konstverk vilket som helst och inte heller någon vanlig bok. Och ändå har den lite av båda. Konstnärsboken kan vara tryckt, men är oftare handbunden eller lika gärna i ett unikt exemplar. Den har en lång tradition och att döma av det breda urvalet som Hangmen Projects visar just nu (till 20/10) så sjuder konstformen av aktivitet. Kanske som en reaktion på den digitala dominansen? På hyllor och i montrar ligger artists´ books i en mängd olika format och utföranden.
Här finns, bland mycket annat, Marja-Leena Sillannpääs experimentella men stilrena utgrävningar av boken som medium, Björn Kjelltofts barnsligt tecknade häften, Andreas Johanssons geniala pop-up-bok och Catti Brandelius nya projekt om Show-tjejen. På golvet står Nikolina Ställborns sammantvingade boktravar av självhjälpsböcker och på ett podium får den som vill plocka med sig ett ex av Ella Tillemas dagsaktuella pamflett i A7-format. Något som omedelbart väcker ens ha-begär är Anna Nordströms textila blädderböcker (tv) och Jakob Krajciks kompendium med silhuettklippta former, infogade teckningar och kopierat material.
Utställningen som helhet förmedlar en kreativ variation och en smittsam skaparglöd. Här blandas högt och lågt, komik och allvar, i en lika efterlängtad som självklar presentation av en orättvist åsidosatt genre.
För den som vill fördjupa sig i ämnet Artists´ Books och dessutom få en både historisk och internationell inblick av vad som gjorts och görs kan med fördel kolla in praktverket Artists Who Make Books (Phaidon). I stort format och med rikligt och snyggt återgivna exempel presenteras ett drygt trettiotal välkända konstnärer från 1960-talet fram till idag som kontinuerligt arbetat med artists´ books. Här blandas namn som Martin Kippenberger, Richard Long och Dieter Roth med Sophie Calle, Tauba Auerbach och Wolfgang Tillmans. Och förstås även konceptuella klassiker som On Kawara, Ed Ruscha och Lawrence Weiner.
Konsthistorikern Lynda Morris ger en intressant inblick i arbetet med utställningen Book as Artwork i London i början av 70-talet. Och längre intervjuer, med bland andra bokhandlaren och förläggaren av bl a ett stort antal artists´ books Walther König, och konstnären och förläggaren av bl a e-böcker Paul Chan, kompletterar den lika överskådliga som initierade boken. Märkligt bara att den fått ett så trist omslag.
En konstnär som dock inte är med i Artists Who Make Books men som mycket väl hade platsat är amerikanska R. H. Quaytman. Hennes utpräglat grafiska konst fungerar både på väggen och innanför bokpärmar. Quaytman kallar sina utställningar för kapitel, numrerar dem fortlöpande och gör bilder och böcker som är optiskt, materiellt och visuellt häpnadsväckande. Hon var en av ljuspunkterna på documenta 14.
Förra året visade R. H. Quaytman också utställningen An Evening. Chapter 32 på Secession i Wien (överst). Den tar sin utgångspunkt i två målningar från 1500-talet i Kunsthistorisches Museum i Wiens samlingar som Quaytman bekostat restaureringen av. Målningarna, av Otto von Veen, skildrar ett par märkliga scener där kvinnor utmanande lyfter upp sina kjolar för att trotsa de krigande män som invaderar deras stad. Männen flyr hals över huvud, förödmjukade av kvinnornas tilltag.
I boken (tv) vrider och vänder Quaytman på sina avfotograferade motiv och plockar även in annat material, som optiska raster och mönster, och detaljer både från målningarna och hennes eget verk, och de 32 delarna som den fysiska bildsviten består av blir i hennes artist´s book till en berättelse utan slut. Quaytmans visuella kaskader hålls samman av en enhetlig färgskala i olika svarta, vita och bruna toner. Jag bläddrar fascinerat fram och tillbaka i den, hänförd över Quaytmans suggestiva bilder och det fantastiska trycket.
För detta är en påkostad publikation, enastående vackert formgiven av Katarina Schildgen och Paul Gasser tillsammans med Quaytman själv. För att komma in i boken måste läsaren sprätta upp de nästan 200 sidorna för hand, och först då avslöjar det tunna exklusiva pappret sin hemlighet. På ena sidan läckert glansigt, på den andra matt, och uppslagen följer hela bildsviten – men endast på vart fjärde uppslag. Det intrikata sambandet med bokens verkliga förlaga blir begripligt först efter hand.
Det gör nu ingenting, Quaytmans konst är i sig gåtfull och full av korskopplade perspektiv och visuella referenser. Boken är gestaltad som en kil som vidgas och sluter sig, och som pekar framåt, mot nästa kapitel av berättelsen. Den utställningen har just öppnat på Guggenheim i New York. Där visar R. H. Quaytman + x, Chapter 34 – ett slags fristående tillägg till museets presentation av Hilma af Klint (till 23 april 2019).
Magnus Bons
